Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från augusti 1, 2021

Det som vi icke se

"Åt oss som icke hava till ögonmärke de ting som synas, utan de ting som icke synas; Ty de ting som synas , de vara allenast en tid, men de som icke synas, de vara i evighet." (2Kor.4:18) Guds rike är inget rike som vi kan se med våra lekamliga ögon, ty Guds rike är invärtes i er. Ändå räknar vi så ofta med synliga resultat, då vi talar om Guds rike. Det som  vi kan uppfatta med våra jordiska ögon, sådant som sker rätt framför oss, då blir det lätt sådant vi bedömer, någon upplever ett helande, någon blir salig eller någon ber med hänförelse.  Vad som sker utanför vårt synfält ser vi i regel inte. Det som sker i det fördolda upplever vi sällan. Människor som ber under en predikan, syskon som växer till i tron  eller de som kämpar med överlåtelsen, dessa ser vi inte alltid. Mycket som sker i den osynliga världen går oss förbi. Saliga är de som icke se, men dock tro. De flesta av oss ser inte Jesus i hans fysiska  gestalt ,ett och annat undantag förekommer dock. Men så är Guds

Elden på altaret får inte slockna

Elden på altaret ska alltid hållas brinnande. Den får inte slockna. (3Mos.6:13) Vi talar ofta om brinnande hjärtan. Att något tagit hela mitt intresse,  min tid och mina krafter i anspråk. Han verkligen brinner för sin sak, är engagerad och överlåten. Detta är ju idealet. Dock visar verkligheten många gånger något helt annat. Att allt går i vågor, cirklar och att ljumheten är ett hot jämtemot det som brinner. Hålls inte värmen uppe i spisen eller kaminen blir det först ljummet för att sedan svalna mer och mer innan allt slutligen slocknar.  Men så länge kolet inte slocknat finns det hopp. Sätter du in ny ved i spisen kommer glöden så småningom att antända vedbiten . Har glöden falnat än mer kan det behövas tidningspapper för att få det att brinna. Så är det också med vårt andliga liv. Ibland kan det vara nära att slockna och vi blir tvungna att elda på med mer ved. Det är nämligen inte alltid synden som förorsakar att du förlorar livet I Gud. Det räcker med att du försummar ordet och b

Han ömkade sig över folkskarorna

"När han såg folkskarorna ömkade han  sig över dem, eftersom de var  så illa medfarna och uppgivna ,lika får som icke ha någon herde." ( Matt.10:36) När vi ser ut över vår sargade värld idag konstaterar vi att situationen som Jesus såg och upplevde, skiljer sig inte särskilt mycket mot våra dagar. Man söker efter mål och mening med tillvaron, jagar efter lyckan  men frågar föga efter livet i Gud. De andliga tingen är väsensfrämmande eftersom vi inte kan förklara Andens lagar med vårt förstånd. Tron måste uppenbaras och upplevas. Trots all den välfärd vi omges med ökar den psykiska ohälsan, och den som inte har ett driv eller är avvikande på något sätt hamnar lätt i ett utanförskap.  Men när han såg skarorna ömkade han sig över dem.  Vi betonar ofta kärleken då vi talar om  Jesus  och pekar ofta på den när vår tro offentliggörs. Hur hela världen försonades p g a Sonens offerlydnad. Ändå lyckades han inte älska sitt eget folk hem till himlen. Många förstod inte vem han var och

Barnslig tro

"Om ni inte omvänder er och blir som barn skall ni inte komma in i himmelriket. Den som nu så ödmjukar sig, att han blir som detta barn, han är den största i himmelriket. " (Matt.18:3-4) Guds rike är riket annorlunda. I det  riket råder andra förhållanden jämfört med hur det ser ut i världen. Skall du bli något i världen måste du vara duktig och prestera synliga resultat genom betyg, arbetsvillighet och genom att passa in i den miljö du för  närvarande befinner dig i. Annars är det lätt kört. Någon barmhärtighet i konkurrensen har aldrig existerat och kommer heller aldrig att göra det.  I Guds rike råder andra villkor. Dit kommer du aldrig in p g a din duktighet. Du kan aldrig förtjäna din frälsning hur from och skötsam du än är. Vi förundras lätt över när f d storsyndare blir frälsta och ser det som något stort att t ex Sebastian Stakset blev frälst. Visst är det stort att han blivit frälst men ändå är det större när en "helyllekille" kommer till insikt om att även

Klimathotet, rädsla eller hopp om Jesu tillkommelse?

"  Jorden raglar,ja, den raglar såsom en drucken; den  gungar såsom vaktskjulet i trädets topp. Dess överträdelser vilar tung på den, och den faller och kan inte mer stå upp. " (Jes.24:20) Det har väl knappast undgått någon att vår värld inte är sig lik. Lyssnar vi  på klimatforskarna menar de att det är inte långt kvar till jordens undergång. Jag hörde igår  på ett inslag i en av landets större veckotidningar där två yngre kvinnor samtalade med " några experter " om framtiden. Och nog såg den allt bra dyster ut.  Men det var som  att läsa Uppenbarelseboken då de omtalade vad de trodde hur framtiden skulle bli.  Klimatforskarna och miljöaktivisterna ser tidens utveckling. Gör vi som Guds folk det ? Eller tror vi fortfarande att Uppenbarelsebokens budskap tillhör en avlägsen framtid, något som inte kommer att beröra varken mig eller mina barn, barnbarn eller barnbarnsbarn? Att läget inte är värre än vad det  brukar?  Men tänk om det är så att de händelser som apostel

Vi styra färden hem

 Vissa sånger lever kvar. Andra faller i glömska. Trots att de har mer innehåll i sig. Följande sång som handlar om pilgrimsskapet, "vi är främlingar och gäster i världen", vårt liv är en genomresa; sjungs knappt alls idag. Snart är vi hemma! 1 Vi styra färden hem, till Guds Jerusalem. Vårt borgarskap är där Vårt hem vi ha ej här. Vi kallats av vår Gud att vara Kristi brud. Och nu vi sjunga med själ och tunga, Farväl med synd och värld. Ty bruden är på färd. Från tåredalen. Till Bröllopssalen. 2 Man kan oss missförstå, när vi här nere gå. Men friden djup och sann, man ej förlora kan. Vi äro ringa här, men snart vi stråla där. Nu kungasläkten bär segerdräkten. Men snart i himmelen, vi krönas av vår vän. Han smyckar bruden, I bröllopsskruden. 3 Han sänder bud på bud. Ned till sin himlabrud. Att nu är tiden kort. Tills hon skall ryckas bort. O underbara stund. Då över jordens rund, basunen skallar och ängeln kallar! De döda först uppstå Sin härlighet de få. Han uppenbaras. Och v

Världens lärda kan inte förstå Guds visdom

 "Nej, vi tala Guds hemliga visdom, den fördolda, om vilken Gud, redan före tidsåldrarnas begynnelse, har bestämt att den skall bliva oss till härlighet" (1Kor.2:7) Det finns många sätt idag där vi kan inhämta visdom, kunskap och information. Aldrig förr har det varit så lätt att få fram fakta som det är idag. Med några knapptryck på telefonen öppnar sig ett gigantiskt hav av svar på de allra mest skiftande frågor. Utbudet har knappt någon gräns. Ett stort bibliotek ryms bildligt talat i en liten telefon. Ändå förstår vi så litet av Guds visdom, den visdom du inte kan läsa en magisterexamen eller som kan resultera i doktorsavhandling med diplom, certifikat och hatt. För Guds visdom är fördold för den kloke. Du kan aldrig med ditt förstånd förstå alla detaljer i Andens verk. Det ligger på trons område. Genom tron förstår vi att genom ett ord skapades himmel och jord. Försök begripa det med ditt förstånd om du kan.  Därför kan vi inte heller förstå Andens liv och gåvor till ful