Fortsätt till huvudinnehåll

Klimathotet, rädsla eller hopp om Jesu tillkommelse?

"  Jorden raglar,ja, den raglar såsom en drucken; den  gungar såsom vaktskjulet i trädets topp. Dess överträdelser vilar tung på den, och den faller och kan inte mer stå upp. " (Jes.24:20)
Det har väl knappast undgått någon att vår värld inte är sig lik. Lyssnar vi  på klimatforskarna menar de att det är inte långt kvar till jordens undergång. Jag hörde igår  på ett inslag i en av landets större veckotidningar där två yngre kvinnor samtalade med " några experter " om framtiden. Och nog såg den allt bra dyster ut. 
Men det var som  att läsa Uppenbarelseboken då de omtalade vad de trodde hur framtiden skulle bli. 
Klimatforskarna och miljöaktivisterna ser tidens utveckling. Gör vi som Guds folk det ? Eller tror vi fortfarande att Uppenbarelsebokens budskap tillhör en avlägsen framtid, något som inte kommer att beröra varken mig eller mina barn, barnbarn eller barnbarnsbarn? Att läget inte är värre än vad det  brukar? 
Men tänk om det är så att de händelser som aposteln Johannes såg på Patmos ligger inom den närmaste framtiden? Väcker det rädsla hos dig, oro för händelser du absolut inte vill vara med om? Eller säger det i ditt hjärta; Maranata, du vår Herre, kom! Är Jesu tillkommelse en tröst eller ett hot? En tröst att vi äntligen får se vår dyre Frälsare eller ett hot att du inte får slutföra alla dina drömmar, planer och annat du tänkt göra under livet? Är ditt liv en rättighet eller ett lån från Gud? Är det du eller Han som slutgiltigt bestämmer tider och stunder?
Hos Kristus Jesus finns trygghet. Han har lovat vara med oss alla dagar intill tidens slut. Den jordiska framtiden ser mörk ut, den himmelska ljus. Men " nya himlar och en ny jord" , där rättfärdighet bor, förbida vi efter hans löfte. (2Petr.3:13)
Lammets sång genom himlarna skall brusa Snart en gång genom himlens salar ljusa Snart skall jag stå där inför tronen Snart stämma in i lovsångstonen Snart skall jag skåda min Jesus och prisa hans härliga namn.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Fortsätt kampen

 " Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana er att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga." ( Judas. 1: 3 ) Det gäller att fortsätta kampen för tron, tron på den uppståndne Jesus, hans budskap -  och att förmedla budskapet vidare till oss som lever idag. Kampen för den levande tron är under ständig attack. Världen med dess ideal vill ständigt föra församlingen längre och längre från dess kärna och ursprung, och fjärma den enkla Jesustron från folket. Religiösa traditioner - av vilket slag det än vara må - kan ändå inte ersätta det levande gudslivets innersta väsen. Mycket av vad som en gång fötts i elden, har under årens lopp mer och mer stagnerats  till fromma övningar och goda vanor, utan någon större genomslagskraft.  Det vimlar av olika läror, bibeltolkningar, teologiska utläggningar, mer eller mindre aktuella och trovärdiga. Tid