Stefans tankar

 " Vet ni inte att ni är ett Guds tempel, och att Guds Ande bor i er" (1Kor;3;16) Under det gamla förbundets tid bodde Guds Ande i människobyggda tempel. Där offrade man felfria djur för att på så sätt sona sin skuld. Men genom Jesu död och uppståndelse flyttade Anden in i människan och vi, du och jag, blev istället kanaler för Guds Ande. I det nya förbundet är det vi som är templet. Vi behöver således inte vallfärda till Jerusalem för att tillbedja, utan Guds livgivande Ande bor i oss. Försök att förklara detta på ett vetenskapligt, akademiskt sätt. Jag kan det inte, utan jag väljer istället att tro på att det förhåller sig så. Samtidigt som det är en stor förmån att Anden flyttat in i våra hjärtan, är det ock ett stort ansvar att förvalta, så att Anden kan trivas mitt ibland oss. På vilket sätt vi lever är således inte betydelselöst. Sammalunda heter det att allt är lovligt, men allt är inte nyttigt. (1Kor.10:23) Att predika helgelse handlar i första hand inte om - som det

 "Se, mina tankar är inte edra tankar, och edra vägar är icke mina vägar, säger Herren. Nej, så mycket som himlen är högre än jorden, så mycket är ock mina vägar högre än edra vägar, och mina tankar högre än edra tankar." (Jes.55:8-9) Vilka glada nyheter. Det finns hopp för oss då livet inte blir som vi tänkt oss. Det är ingen lätt match att försöka sig på att begripa hur Herren agerar. Han rör sig i helt andra dimensioner än de vilka vi befinner oss i. Vi förstår endast bitvis, delvis, ett styckverk.  Hans tankar är högre - pris ske Gud. Ibland då vi tycker att livets ångvält kört över oss, utan skonsamhet eller barmhärtighet, låt oss då minnas att de tankar som Herren har, de är fridens tankar. Det händer att  bibelversen ovan återfinns på kylskåpsdörrar som en påminnelse var gång vi skall duka fram något. Ständigt dessa påminnelser, men vi kan behöva höra eller läsa åtskilliga gånger innan det så att säga landar hos oss.  Det händer att vi säger till människor då vi vittna

Låt mig nu få citera evangelisten Frank Mangs som på äldre dagar i sitt välsignade, utlämnande och uppbyggliga memoarverk "Högst personligt" berättar: " Två ting är bra på gamla dar: att vara absolut skuldfri och att själv inte ha någon fordran på någon.  Men det är inte bara de där tingen, vi behöver hjälp med. Vi behöver också hjälp med att komma in i rätt förhållande till våra medgångar och framgångar och våra gamla religiösa erfarenheter. Det är sant vad som står skrivet: - Lova Herren,  min själ, och förgät icke vad gott han har gjort. Men det står också skrivet: - Jag förgäter det som är bakom mig. Det här betyder, att allting skall vara på rätt plats. Vi tackar Gud för flydda välsignelser. Men vi lever inte på dem. Allra minst frossar vi I dem.  Det är med den andliga välsignelsen precis som det var med ökenfärdens manna. Det var bra endast då det var dagsfärskt. Sparade man det över natten, blev det tillhåll för mögel och mask. Kusligt! Men det där var naturligt

Är du död? En märklig, konstig fråga kanske du tänker, skulle jag vara död, så kunde jag ju inte läsa dessa ord. Nu talar jag inte i första hand om den fysiska, lekamliga döden utan om den död som skiljer din gemenskap med himlen Gud. Och vänder mig inte heller I första hand till dem som är döda i synder och överträdelser, de vilka inte vill ha något att göra med vår Gud. Jag vänder mig nu till dig, du som tycker att ditt andliga liv känns dött; du hör inte rösten som talar från höjden, du känner inte värmen från honom då du ber, lovsjunger eller samtalar om andliga ting? Allt känns så dött, livlöst, mörkt, meningslöst och  bortkastat. Har Gud glömt mig? Har han inte tid och intresse för mig längre eller har jag gjort något som han ogillar så skarpt att han väljer att tiga?  Jag tror de flesta av oss har varit med om liknande erfarenheter under livet. Kontakten uppåt verkar stängd, Gud och hela himlens härlighet känns så avlägsen, nästan overklig och tvivlet dimmor lägrar sig borta vid

Till allmänhetens kännedom har jag idag blivit ett år äldre. Inget som jag direkt varken tänker på eller firar. En vanlig dag.  Födelsedagar är sällan positiva i de sammanhang Bibeln talar om. Johannes Döparen blev halshuggen pga en Födelsedag fest, Job förbannade sin Födelsedag.  Ändå tror jag inte att det på något sätt är fel med att fira födelsedag under ordnade former. Jesus själv tillbringade en hel del tid vid bordet i gemenskap med andra. Ofta kan det vara en orsak till att träffas, ha det trevligt tillsammans och bli uppmärksammade. Något som de allra flesta uppskattar. All självupphöjelse vike fjärran Äran tillhör  Herren. 

Det är inte ofta vi längre har strängmusik i våra sammankomster. Sångarglädjen har ofta blivit utbytt mot att vi sjunger till Gud. Kör till piano, dragspel, fiol, gitarr och mandolin anses av somliga höra en förgången tid till . Följande strängmusiksång är mäktig , både i ord, melodi och sammansättning.  Det stundar till högtid i himlarnas rike, O, vilken fröjd, jag är bjuden som gäst. Den högtiden har ej på jorden sin like, O, jag vill skynda till himmelens fest. Genom himlens pärleportar tåga Frälsta skaror uti ordnat skick Varje själ en evig gudalåga Och en helig längtan flammar uti varje blick. Kör: O Frälsare ett jag beder Bevara mig I din hand Att intet mig vilseleder Ack för mig till fridens land.  Det stundar till högtid i himlarnas rike Slaktade Lammet man hyllning då ger Där slutar ej sången där tystnar ej tonen, Korset besjunges vårt frälsningsbaner. Himlens äldste mäktigt jubilerar Änglar stämma in med heligt mod. Helgonskaran samfällt triumferar Alla prisar Lammet som som

Ytterligare två citat, ständigt aktuella, vill jag dela med mig av.  " Allt det som har med vår frälsning att göra är löften. Om vi ifrågasätter eller tvivlar på dem, så är det Guds ärkefiende som bedrar oss. Det vanliga misstaget är att vi går utifrån oss själva och tror att vi skall fixa något i denna frälsning eller ta itu med oss själva på ett sådant sätt att vi blir bättre och annorlunda. Dessutom ska vi göra saker och ting på ett sådant sätt att vi känner tillfredsställelse med vårt eget arbete. Vi vill blidka Gud och få honom över på vår sida genom att visa hur duktiga vi är. Vi vill känna tillfredsställelse och ha beröm för att vi gjort bra saker. Om vi misslyckas, faller vi I motsatt dike; blir missmodiga och hänger oss åt den sidan i vår personlighet som gör att vi knappt orkar tänka tanken att vi ska göra ett nytt försök och låta Herren fortsättningsvis verka i oss. " Arne Imsen " Det är därför för litet sagt, att Guds ord inte bär bojor. Guds ord s p r ä n g