Stefans tankar

 Dagens betraktelse utgår ifrån en predikan av Sven Lidman. Han skriver följande: " Jesus sade: "Den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem, som ni skall tillbedja Fadern, men den tid skall komma, ja, den är redan inne, då sanna tillbedjare skall tillbedja Fadern i ande och sanning; ty sådana tillbedjare vill Fadern hava. Gud är ande, och de, som tillbedja Honom, måste tillbedja i ande och sanning." Det är Jesu egna ord och Jesu egen kamp, och än idag är Hans lära summerad upp i den oerhörda dynamiska satsen: "Jag är vägen, sanningen och livet". Han är en väg och ej en plats, Han är rörelse och ej stillastående, Han är liv och ej död. Men alla trötta själar, alla döende själar, alla döda själar vilja göra Honom till en plats, en kyrka, en byggnad, en formel, en dogm, en kliché. De döda ogilla allt levande, förtala allt levande, hata allt levande. Livet plågar dem, därför att det avslöjar för dem själva och omgivningen, att de i själva verk

 Ett utdrag från en apell av Nils Bolander, som inte endast skrev dikter med innehåll i, utan även böcker, får ligga som grund för dagens betraktelse. Han skriver: "Tack gode Gud att jag f å r tro! Den är ett privilegium, en förmån. Hur förökas den kristna tron? Vad behöver vår kropp för att leva och växa? Vi svara utan betänkande: Naturligtvis minst tre saker: näring, frisk luft och rörelse. Alldeles detsamma gäller nu den kristna tron. Tron förökas genom näring. I evangelisk kristendom är Ordet och tron oskiljaktiga. "Jag är livets bröd" säger Kristus. Där har du trons näring - Jesus Kristus. Tron måste dag för dag hämta näring av Guds levande ord. Man får sig ofta till livs mycken imponerande statistik om bibeln. Den är världens mest spridda bok. Den är tryckt på så och så många hundra språk osv. Den statistiken säger oss egentligen inte mycket. Om vi här i landet dela ut tusentals biblar till konfirmanderna per år, ser det vackert ut i statistiken. Men hur är det i v

 "Salig är den som får uppläsa denna profetias ord, och saliga är de som få höra dem, och som taga vara på vad däri är skrivet; ty tiden är nära." (Upp.1:3) Uppenbarelseboken väcker många tankar och känslor till liv. Många tycker den är svår att förstå, gåtfull och de backar lätt tillbaka då det blir tal om dess innehåll. Andra blir skrämda av dess domar i form av vredesskålar, basuner och insegel. Att boken handlar om den sista tiden tror jag ändå att de flesta av oss erkänner.  Visst, boken är inte lätt att förstå utan den helige Andes hjälp. Sändebreven till de sju församlingarna i nuvarande Turkiet är kanske mer begripligt och de breven innehåller mycket av tidlösa riktlinjer för Guds församling, samtidigt som jag tror att de är en profetisk kavalkad av kyrko- och väckelsehistorien från den tid Johannes mottog synen på Patmos ö fram till våra dagar med en kristendom som på många håll liknar den folkvalda Laodiceaförsamlingens med sina duktiga artister och storfräsare. Sed

 "Tänk på edra lärare, som hava talat Guds ord till er; se hur de slutade sin levnad, och efterfölj deras tro." (Hebr.13:7) Idag hade jag möjlighet att läsa god, inspirerande litteratur; alltid lika upplyftande att ta till sig, åtminstone för den bokmal som nog många uppfattat undertecknad till att vara. Fyllda av tro och helig Ande skrev de om de fåvitska jungfrurna, Johannes Döparens kallelse och uppgift och vikten av barmhärtighet. Det som har skrivits under väckelse, det som fötts fram under kampen, det som bevarats för oss nutida läsare är en outtömlig skatt, som jag innerligt hoppas vi kan tacka Gud för. Inte minst kan vi ana det trosliv de levde tillsammans med både Gud och människor. Efterfölj deras tro uppmanar oss Hebreérbrevet, och syftar på den levande tro våra förfäder haft. Den tro som föder liv, som blir till vittnesbörd för omgivningen och som smittar av sig, den tro som övervinner världen och omvandlas till praktisk handling. Den förnuftiga, snustorra tron, ä

 "Vad är då en människa, att du tänker på henne," (Ps.8:5) Människan är skapelsens krona, men samtidigt också det mest märkliga Gud skapat. Att begripa sig på människan är en hel vetenskap och många gånger förstår vi inte det handlingssätt han/hon uppträder på. Olika kulturer och sedvänjor har fostrat fram beteenden och värderingar och många av oss vilka föds som original, dör - trots allt - som kopior.  Det som ändå skiljer människan åt, jämtemot den övriga skapelsen - djuren, fåglarna, fiskarna, växterna och träden - är, att vi har möjlighet till Gudsgemenskap. Hela treenigheten är intresserad av att äga gemenskap med oss människor, är det inte fantastiskt och härligt? Ändå är det många som tackar nej till ett erbjudande som ingen annan har att komma med. Jag tänker på dels gemenskap, redan här i tiden med Jesus Kristus och sedan, en evighet tillsammans med honom, bortom död och grav! Ära, halleluja!  Kom inte och säg att Gud är död, han lever i mitt hjärta sjunger vi i en

 Den mäktiga, magnifika, gamla psalmen av biskop Franzén sjungs fortfarande vid påsk. Texten är full av uppståndelseglädje, framtidstro, segervisshet och högtidlighet, denna psalm som skrevs för drygt 200 år sedan. Sjung med, om du kan melodin: 1. Vad ljus över griften! Han lever, o fröjd! Fullkomnad är skriften, O salighets höjd! Från himmelen hälsad, Han framgår i glans, Och världen är frälsad, Och segern är hans. Bortvältad är stenen och inseglet bräckt, och vakten har flytt för hans Andes fläkt, Och avgrunden bävar. Halleluja! 2. Här var mellan ljuset Och mörkret en strid; Dock segrade ljuset För evig tid. Nedstörtad är döden, Och tron står opp Bland jordiska öden Med himmelskt hopp. I sörjande kvinnor, vem söken I här? Den levande ej bland de döda är: Uppstånden är Jesus. Halleluja! 3. Så himlen med jorden Försonade sig, Så graven är vorden Till glädjen en stig. I huvun, som böjdens vid korsets fot, Upplyftens och fröjdens Trots världens hot! Kom, skingrade hjord till din herde ig

 Jesus Kristus är uppstånden, ja, han är sannerligen uppstånden! Ära vare Gud! För två år sedan skrev jag denna sång som härmed blir publicerad. En påsksång om uppståndelsen. 1. Påskdagsmorgon härligt hälsar Frälsaren uppstånden är! Änglabudet triumferar om vår Kung. Om vår vän som ljuvligt frälsar Se, vår Konung är oss när Varje hjärta, tillbed Honom och lovsjung. Halleluja, döden kan ej hålla honom i sitt grepp, Jesus; vägen, livet, sanningen han är. Glad jag seglar i hans sällskap uppå evangelii-skepp För när han är med, det säkert hemåt bär! 2. Lärjungarna hade somnat, de ej orkade vaka Under kampen Jesus led i örtagård. Nu Han ropat: "Allt fullkomnat" Mörkrets makter vika får Och han tager särskilt Petrus i sin vård. Förlåten i templet rämnat; Vägen öppen är till Gud, Full gemenskap kan du få med Guds Son. Sedan Anden överlämnat åt sin dyra kära brud; Guds församling; Upphöj Jesus på Hans tron! 3. Grav försökte de bevaka, Vakter sänd av farisé, En stor sten blev rullad f