Stefans tankar

11 September, ett ödesmättat datum. I år är det tjugo år sedan tragedien i New York skakade världen. 3000 döda och dubbelt så många skadade i ett attentat utfört av religiösa fanatiker. Många minns vad de gjorde då de fick höra om detta terrordåd. Dåvarande president Bush skakade förtvivlad på huvudet och undrade varför just USA hade blivit drabbat? Svaret kan naturligtvis diskuteras. Två år senare samma datum knivhöggs utrikesminister Anna Lindh till döds. Ett ödesmättat datum. Har vår värld blivit mer eller mindre ond sen dess? Du vet svaret. Världen är i den ondes  våld. Det går inte en dag utan att vi läser om ondskans framfart. Nya mord, skjutningar, våldtäkter, brottslighet och sjukdomsepidemier. Ständigt samma visa. Föga uppbyggelse och framtidstro. Men jag har glada nyheter.  Trots allt negativt som lätt förknippas med detta datum kan du få uppleva Gud, du kan bli frälst, andedöpt, förnyad detta datum lika mycket som något annat datum. Elfte september behöver inte vara en olyck

" Se, fördenskull vill jag locka henne bort och föra henne ut i öknen och tala ljuvligt till henne. Därefter skall jag giva henne tillbaka hennes vingårdar och göra Akors dal till en hoppets port. Då skall hon sjunga såsom i sin ungdom, och såsom på den dag då hon drog upp ur Egyptens land. Och det skall ske på den dagen, säger Herren,  att du skall ropa: " Min man!" Och inte längre ropa till mig: " Min Baal!" Ja, Baalernas namn skall jag skaffa bort ur hennes mun, så att de inte mer skall nämnas vid namn. Och jag skall på den dagen för deras räkning  sluta ett förbund med djuren på marken och med fåglarna under himlen och med kräldjuren på jorden. Och båge och svärd och vad till kriget hör skall jag bryta sönder och skaffa bort ur landet och låta dem bo där i trygghet. Och jag skall trolova mig med dig för evig tid; jag skall trolova dig med mig i rättfärdighet och rätt, I nåd och barmhärtighet. Ja, i trofasthet skall jag trolova dig med mig, och du skall så l

" Och se, bunden i Anden begiver jag mig nu till Jerusalem, utan att veta vad där skall hända mig; allenast det vet jag, att den helige Ande i den ena staden efter den andra betyget för mig och säger att bojor och bedrövelser vänta mig. Dock anser jag mitt liv inte vara av något värde för mig själv, om blott jag får väl fullborda mitt lopp och vad som hör till det ämbete jag har mottagit av Herren Jesus: att vittna om  Guds nåds evangelium . Och se, jag vet nu att ni inte mer skall få se mitt ansikte, ni alla bland vilka jag har gått omkring och predikat om riket. Därför betygar jag för er nu i dag att jag inte bär skuld för någons blod. Ty jag har inte undandragit mig att förkunna för er  allt Guds rådslut" (Apg.20:22-27) Aposteln Paulus levde ett mycket händelserikt liv. Inte många av oss som lever idag skulle ha hängt med honom i hans tempo. Ibland talar vi som om det nya livet med Kristus skulle vara något skönt och behagligt, ett sorgfritt semesterparadis där det mesta a

Tro och samvete, visst hör de ihop med varandra. Jag skyndar nu till dagens citat av Sven Lidman:  " Det är  ett  mäktigt ord, det där ordet samvete - och fast det i dessa yttersta tider i så hög grad missbrukats - så är det en  lika underbar och betydelsefull och livsavgörande verklighet för det. Om vi på ett riktigt lättfattligt sätt skulle försöka karakterisera samvetets uppgift och plats i vårt liv, så skulle vi kunna säga, att  samvetet är hjärtats portvakt.  När Jesus med sin helige Ande skall flytta in i vårt hjärtas forna skökohus, då får samvetet hjälpa till vid vräkning av alla de gamla hyresgästerna, så att alla dessa satans inhysehjon och inackorderingar i våra olika hjärterum  få komma ut ordentligt  ur huset och sedan bli hindrade att smita in igen. Samvetet uppgift är en skydds- och säkerhetsuppgift av det allra största och betydelsefullaste slag. Det gäller förvisso,  mina vänner, att vi ha ett rent hjärta och ett gott samvete och en oskrymtad tro. Min vän, i denna

I morse låg jag och lyssnade på ett radioprogram som handlade om svenska författare. Mitt minne är ibland en skugga, en kvarleva av dess forna storhetstid, och utav det jag minnsav de olika författarporträtten är följande; Författaren Vilhelm Moberg samtalade med ledarskribenten på Dagens Nyheter, Herbert Tingsten som hade tankar på att skriva en roman. "Det kan du inte", svarade Moberg ," för du älskar inte människorna ". Du älskar inte människorna, vilken dom var det inte över denne kulturhögborgens vapendragare . Dessvärre också över många av oss.  Vi älskar inte människorna. Det är klart, min familj och närmaste vänner går väl an, men de andra,  nej det måste man väl inte? Det har väl aldrig funnits någon som uppfyllt måttet? Jag tror du vet vart jag vill komma.  Ständigt denna Jesus. Han som älskade människorna in I döden. Tingsten i synnerhet men också Moberg har varit med och avkristnat Sverige. Det är lätt att ha några syndabockar att beskylla landets utveck

Det är idag 25 år sedan byoriginalet Hjalmar Nybäck slutade sina dagar 81 år gammal. Jag tänkte berätta något om ungkarlen som ofta hördes, långt innan han syntes, han var inte särskilt stor till växten. I min ungdom hade jag en del kontakt med honom. Han bodde i sin enkla vitmålade stuga utanför Borgå och hade små fordringar på livet. En representant för en människotyp som knappast finns längre. Hjalmar växte upp under fattiga förhållanden och detta kom att prägla honom hela livet. Det enkla jobbet som vedhuggare gav knappast någon större lön. Han trivdes på ungdomsläger och deltog även fast han för länge sedan passerat den ålder de övriga deltagarna var i. Sångarglädjen och entusiasmen överträffade ibland de andra då både ljudstyrkan och hastigheten inte följde med musiktempot. Hjalmar sjöng på sitt vis. Även i psalmsången under högmässan. Han vågade vara sig själv. Släktingar däremot var det glest med, några kusiner fanns ,i övrigt hade hans syskon avlidit.  Fast det gått 25 år minn

"Skulle då Gud verkligen ha sagt..." (1Mos:3:1) Ända sedan urminnes tider har ifrågasättandet av Guds ord förekommit. Och än värre har det blivit blott på några årtionden. Man tolkar hejvilt efter eget huvud och följer trender och de senaste strömningar na som blåser fram. Det gäller att anpassa sig. Sådant som under årtusenden varit fullständigt självklart, har mitt i allt blivit ett ämne som moderna teologer ventilerar och diskuterar till lust och leda. Skulle då Gud  verkligen ha sagt... I dagens samhälle  och dagens skola går mycket ut på att ifrågasätta. Var hämtar du din information? Vilka källor anses trovärdiga? Du skall lära dig ett kritiskt tänkande,  ett ständigt ifrågasättande under täckmanteln att inte bli lurad. Det som har med religion att göras i allmänhet och kristendom i synnerhet skall gärna ifrågasättas medan vetenskapen okritiskt hyllas .  Ser vi då på sättet vi läser bibeln,  är det milsvida kontraster på hur vi läser. Ditt ifrågasättande för dig trolige