Stefans tankar

 Häromdagen blev jag "tillrättavisad" då jag satt och läste. Ibland upplever vi att en del göromål är mer "andliga" än andra och de mer vardagsnära uppgifterna för "simpla". Delar på grund av detta med mig denna enkla lilla erfarenhet, måhända du känner igen sig i något av vad Sven Lidman skrev i sin bok; Ingen lurar Gud " O, min vän, du som är här, det är väl med dig, som det är med många människor, att du har den mycket goda tanken, åstundan och viljan att komma djupare in i Gudsumgängelsen, djupare in i Guds hemligheter och i Guds vilja. Vet du, hur det går till? Det går inte till så, att man köper uppbygglig litteratur och böcker och går och hör "religiös" musik, som skall väcka andligt liv hos en. - Tänk på dem, som inte har råd att köpa några böcker eller konsertbiljetter, hur skall det gå för dem? Nej. Gud har ordnat det så välsignat underbart, att det är genom att t j ä n a Gud, som man får en verklig visdom av och kunskap om Gud. Ja...

 Watchman Nee satt fängslad i många år i det kommunistiska Kina för sin tro. Där skrev han tio-talet böcker som med tiden nått ut till hela världen. Dagens andaktstext är hämtad från hans bok: Älska inte världen. "Utan fruktan för motsägelse sade Jesus: "Jag är världens ljus", ( Joh. 8:12 ). Hans uttalande förvånar oss inte det minsta. Men vad som förvånar oss är, att han sade till sina lärjungar, och därmed också till oss: " Ni ä r världens ljus" ( Matt. 5:14 ) Jesus uppmanar oss inte att b l i världens ljus. Han säger tydligt att vi ä r världens ljus, vare sig vi för med oss ljuset ut i vardagen, där människorna kan se det, eller om vi döljer det för dem. Det gudomliga livet, inneboende i oss och som är helt främmande för världen omkring oss, är en ljuskälla som är bestämd att avslöja världens verkliga karaktär och mörker genom kontrasten mellan ljus och mörker. Därför fortsätter Jesus med att säga: " Må ock ert ljus lysa inför människorna, så att de se ...

 " Jag är en gode herden och jag känner mina får och mina får känna mig " ( Joh 10:14 ) Vi har väl alla någon gång sett en bild på Jesus som bär ett litet lamm på sina axlar. Kanske en bild ifrån söndagsskolan. Den trygge herden bär oss. I den första av de tre liknelserna i Lukas femtonde kapitel möter vi herden som är ute för att uppsöka det förlorade fåret. Han ger inte upp förrän han finner det. Denne Jesus-bild är det många som vill ha. Och naturligtvis är den rätt och riktig eftersom han är den gode herden, som ger sitt liv för fåren. Men låt oss inte stanna enbart vid denna bild, då är risken stor att du skapar dig en bild av Mästaren som inte stämmer överens med bibelns Jesus. Han som rensade templet, då han drev ut försäljarna därifrån, - umgicks med "fel folk", - var ständigt i konflikt med de skriftlärde, dåtidens andliga ledarskap och talade med makt och myndighet om det som är rätt och fel. Har det hänt att du , någon gång under livets gång, mött människ...

 Gudsmannen Emil Gustafson skriver följande: " Bokstaven dödar, men Anden gör levande. Kristus kom inte för att upprätta ett religionssystem, utan för att giva världen liv; därför levde han och därför dog han, att vi skulle ha evigt liv genom honom. Vad vi behöver, är inte blott hans lära, utan honom själv. Den som har Sonen, han har livet. Han är församlingens huvud och sin kropps frälsare. Han älskar församlingen och ber om hennes hjärta. O, att Jesus blev mera värdigt bemött av sitt eget folk! Det är inte brist på förstånd. Nej, det är brist på hjärta. Församlingen stänger dörren för Kristus. Halvhet och världskärlek bevakar den. Vi lever i den laodiceiska tiden. Man är varken kall eller varm. Övergiva Herren vill man inte, men att hängiva sig helt åt honom, det är omöjligt. Hjärtat hänger fast vid världen. Man vill tjäna två herrar. Till den ljumma kristenheten säger Herren: "Se, jag står för dörren och klappar." Ack, du renläriga, förlamade samfund! Gör ny sinnesänd...

 Vi talar och sjunger om Guds helighet. Känslosamt och många gånger utan att riktigt sätta oss in i dess konsekvenser. Några rader från f.d. kyrkoherde N. P. Wetterlund följer:  " Men keruberna besjunga icke blott den evigt Allsmäktige utan och den evigt Helige. De säga utan uppehåll, dag och natt: Helig, helig, helig är Herren Gud, den Allsmäktige, som är, som var och som kommer. Här se vi ock skapelsens grundställning. Hon är fästad icke blott vid den Allsmäktiges utan ock vid den Heliges tron. Heligheten är grundlagen för Guds eget väsen. Den har han och gjort till skapelsens grundlag. Sin heliga vilja har han skrivit i människans hjärta med outplånlig eldskrift. Därom vittnar samvetet. Genom denna lagskrift är hon förskriven åt tronen för evigt. Ty samvetslagen hör till hennes oförlorbara grundväsen. Hon kan aldrig göra sig lös från helighetens bud. Få de icke hålla henne vid fästet i helig kärlek, så hålla de henne där i helig dom. Blir Guds lag icke helgad i henne, så he...

 " Och Anden och bruden säger: "Kom". Och den som hör det han säger "Kom." Och den som törstar han komme; ja, den som vill, han tager livets vatten för intet." ( Upp. 22:17 ) Detta är bibelns sista inbjudan till den himmelska bröllopsfesten. Ett ämne vi inte talar om så ofta nu, trots att vi mer och mer närmar oss denna stora, härliga händelse. Tänk, att det saliga hoppet av många lätt uppfattas skrämmande, mer skrämmande än antikrists intåg i världen. Det finns olika uppfattningar om var det stora bröllopet skall äga rum någonstans. En del menar att det istället är i det jordiska Jerusalem bröllopet skall stunda. Hur alla skall få plats övergår mitt förstånd så min tolkning blir att det är i det nya Jerusalem vi kommer att samlas.  Jag tror inte jag är den ende som får fantasin att blomstra, då det gäller frågan om hur bröllopsfesten skall bli. Äter vi lamm och dricker vin, månntro? Känner vi igen varandra i den nya härlighetskroppen? Betjänar vi varandra...

 " Ni åter är "ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett egendomsfolk," för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus." ( 2 Petr.2: 9 ) Det allmänna nytestamentliga prästadömet skiljer sig från hur det var under gamla förbundets da´r. I och med att den helige ande blev utgjuten på den första pingstdagen i Jerusalem, över lärjungarna och de som trodde. Under gamla förbundets tid var det i huvudsak tre olika ämbeten den hade vilken kunde bli smord med anden. Prästen, profeten och kungen.  Då anden föll på den första pingstdagen, då föll den över olika slags människor. Apostlagärningarnas andra kapitel berättar om detta. Du behöver på intet vis vara varken präst eller profet för att få del av anden och andedopet. Också kungen har tillträde till "den övre salen". Likaså behöver du inte heller vara prästvigd för att tjäna Gud. I den nytestamentliga församlingen är vi bröd...