Stefans tankar

 Skriftlärd eller farisé, en måhända märklig rubrik.  Skriftlärd, att vara väl bevandrad i ordet är det nog många som gärna skulle önska sig att vara. Om inte annars, så vill du kanske vara allmänbildad och åtminstone känna till huvuddragen i skriftens värld. Utan att på något sätt vilja verka överlägsen eller fördömande vill jag framställa denna enkla fråga till dig; Bibelkunskapen, hur står det till med den egentligen? Är boken välbekant eller främmande för dig?  Den vane bibelläsaren känner sig hemmastadd i ordet och märker lätt om prästen eller predikanten inte citerar rätt. För den som inte läst skriften så mycket är sannolikheten för att du hamnar galet så mycket större och särskilt i dessa da´r när så många olika bibeltolkningar finns att tillgå. Det sägs att vi lever i en "lurig tid" och det ligger nog en hel del i detta. En tid då det är lätt att bli bedragen av sån´t  som låter så bra, verkar rätt och riktigt, men det finns likväl något förföriskt änddock....

 " Och han kunde inte där göra någon kraftgärning, utom att han botade några få sjuka, genom att lägga händerna på dem. Och han förundrade sig över deras otro " ( Mark. 6: 5-6 ) Vår käre Herre befann sig nu i sin fädernestad, sin fädernebygd och möttes av skepsis, ifrågasättande och misstro av de människor som kom i hans väg. Det ryktades kring borden i hemmen; Är inte det där Josefs son, vad är det för lurt han egentligen håller på med, äh, försök inte att på något sätt komma upp dig, va, du är inte ett dyft bättre än oss andra. Denna otrospredikan som fanns då lever i minst lika hög grad kvar bland oss människor idag om än under delvis andra kulturformer. Många av oss drömmer om att bli något stort, berömd, ärad och för framtiden ihågkommen i historieböckerna för sin välförtjänta bragd. Inom vilket område kan göra detsamma. Min duktighet, min styrka och vad jag åstadkommit i världen förtjänas att lyftas fram för de efterlevande. Dessvärre ser inte verkligheten ut så för de ...

 Ett begrepp och ett ord som det ibland inte talas så mycket om, men som i absolut högsta grad är relevant, det är ordet synd. Ibland talar vi istället under begrepp som "fel", "misstag" eller "felsteg" för att inte skapa skuldkänsla hos vår nästa. Jag tänker inte fälla någon dom över dig som läser detta, inte alls, inte på något sätt. Istället överlämnar jag pennan åt Nils Bolander som skriver:  " Det berättas om en av våra biskopar att han vid ett tillfälle talade till barnen i samband med en visitation. Barnen var så högtidsstämda. Bländade av biskopskorset som blänkte på biskopens bröst, högtidliga av andakten i templet, helt inriktade på andliga ting. Men biskopen började med att tala om åkerbruk och boskapsskötsel. Han fick klena svar. Barnen var inställda på katekesen och biskopen på kor och hästar. Till sist frågade biskopen: Vilket är det vanligaste husdjuret? En liten parvel räckte upp handen och svarade: Synden. Det svaret var strängt taget...

 Idag sker det officiella maktskiftet borta i USA. Den oberäkneliga presidenten - som hade mod nog att flytta ambassaden till Jerusalem - har under synnerligen ljudliga protester lämnat sitt forna ämbetsslott. En omdiskuterad man i en stormakt, vars glansperiod länge falnat i sömmarna. " The American dream" säg, vad blev det av den egentligen? Och vad kommer det nu att ske, kommer frågetecknen att rätas ut till utropstecken, månntro? Maktskifte, med allt vad det innebär, ser många ofta som något slags "räddande ängel". Det kan ju inte bli sämre än vad det redan är, motståndarna måste ju ändå få skutan på rätt köl igen..... eller? Det välfärdssamhälle vi varit vana att leva i, kommer det att överleva och i sådant fall under vilka former och förhållanden. Den som lever får se, som det så vackert heter Kommer det snart att ske ett betydligt större andebyte? Något som det varnats för i årtusenden? Laglöshetens människa - Antikrist - står han redan i kulisserna för att t...

 Låt mig höra det berättas, låt mig höra det berättas om igen, hur synden min försvunnit, i det blod som för mig runnit, låt mig höra det berättas om igen. Denna enkla kör påminner oss om den urgamla sanning. Men den som lever nära Jesus, han blir berörd och glad då vi talar och sjunger om detta. Du tänker måhända - detta har jag hört hundratals gånger, det är ingen nyhet för mig. O, om vi förstod detta, hur stort försoningsverket egentligen är, vilken Försonare vi äger och har möjlighet att lära känna och hur rikt barnaskapet är. Barnaskapet till Gud. Frälsningsvissheten, att du är ett Guds barn genom det offer vilket skedde på Golgata kors.  Korset, detta fasansfulla tortyrredskap som restes för en fallen värld, där Guds son blev gjord till synd - för min och din skull - utan detta, vad vore vi då? Och utan uppståndelsen vore vår tro fåfäng ( 1 Kor. 15: 12-19 ). Men nu har Kristus verkligen uppstått! Trots att platsen Golgata i många avseenden är en "otäck plats", så symbol...

 Vad betyder Gud för dig när allt kommer kring? Många tycker dessvärre att Han är naturligtvis det viktigaste i mitt liv. Varför ser vi då så lite av Guds uppenbarade rike mitt ibland oss? Jag tror inte att jag är ensam om att brottas med dessa frågor.  Är vi sammanlänkade till Kristus eller är vi fria? Ett intressant spörsmål? Låt oss i all korthet se på tre olika människotyper som du säkert sett under livets gång. Den första går, under sin vandring härnere, såsom hade han ett osynligt koppel till vår Herre. Ser honom i första hand som en sträng tillrättavisande Fader, som inte låter människan ha roligt, som väntar på att så fort du kommer något längre från vägen, då drar han till - och du känner din tro nästan som en tvångströja mot kroppen. Det mesta är synd, helighetsallvaret ligger som en tung mantel över ryggen och att kalla honom "Abba, Fader" blir alldeles för närgånget. Frälsningen skall mer eller mindre förtjänas, genom goda gärningar, en krävande moral och idogt, s...

 " Se huru gott och ljuvligt det är att bröder bo endräktigt tillsammans, Det är likt den dyrbara oljan på huvudet, som flyter ner i skägget, ned i Arons skägg, som flyter ned över linningen på hans kläder. Det är likt Hermons dagg som faller ned på Sions-bergen. Ty där beskär Herren välsignelse liv till evig tid". Så beskrev konung David de frommas brödraskap i den 133:dje psalmen.  En psalm som beskriver den innerliga kärleksgemenskapen till varandra. Agape-kärleken. Syskonkärleken, då den är såsom bäst. " Om jag talade både människors och änglars tungomål, men icke hade kärlek, så var jag allenast en ljudande malm eller en klingande cymbal" fortsätter Paulus i kärlekens lov. Jag tror att ingen av oss vill få den stämpeln skriven över våra liv.  Att älska sin nästa som sig själv, detta som borde vara så lätt, men som ofta är så svårt, ibland kan det kännas näst intill omöjligt. Ändå får vi verkligen tacka Gud för att vi lever i det nya förbundet, ja, i det nya för...