Vi befinner oss nu mellan första och andra advent. Ett nytt kyrkoår har inletts under ytterst stillsamma former. Vem av oss tänkte för ett år sedan att advent 2020 skulle innebära mer eller mindre samlingsförbud för Guds folk. Det hinner hända mycket på ett år, tiden försvinner ibland med en rasande hastighet. Medan kyrkorna gapar tomma trängs människor i varuhusen, ingen distansering jämtemot varandra här inte. Kommer osökt att tänka på vad Arne Imsen sa på sin tid: -Norge kunde stå emot nazismen, men inte materialismen! Vi får se hur adventstiden löper fram till jul. I detta coronamörker måste korsets och hoppets budskap stråla än mer klart än vanligt, vara vägvisare hem. Vårt advent- Jesu andra tillkommelse - bär oss. Det nakna korset och den tomma graven proklamerar uppståndelsens seger! Hyllningsropet Hosianna må vara vår lovsång; morgon, middag och kväll. En längtans lovsång ....... - Så skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tanka...