Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från maj 30, 2021

Ibland blir det inte som vi tänkt oss

 Här tror jag vi alla finner en gemensam beröringspunkt, ibland blir inte dagen alls som vi tänkt oss. Då morgonen grytt och vi "kommit igång", gjort våra förpliktelser, fixat och donat, och så, plötsligt, är det kväll. Idag hade vi tänkt gå igenom en massa gamla räkningar, men min telefon vägrade att laddas, så det fick bli resa till köpcentrat istället, något jag inte alls hade en minsta tanke på dagen innan.  Vad morgondagen bär i sitt sköte tror vi oss så ofta veta och vissa dagar blir i stort sett som vi planerat. Andra dagar blir det inte alls. Människan spår, men Gud rår. Ofta vill vi hinna med att göra så mycket, men olika tillfälligheter sätter spelet ur styr och livet nästan glider oss ur händerna. Och vi tvingas inse; vad blev det egentligen av alltsammans. När slutverket skall revideras, vad lämnar du då kvar till de efterlevande? Då det gått några decennier, är det många som minns dig eller din livsgärning utan vilar snarare något av ett, - stilla levde du ditt l

Det räcker med att tro på Jesus

 "Den som har Sonen, han har livet; den som icke har Guds son, han har icke livet" (1Joh.5:12) Vad är det första du tänker på när du hör ordet kristendom? En religion eller etik och moral? Något som folk trodde på förr i tiden eller en massa bud och krav, fördömande av sexualitet eller något allmänt tråkigt? Eller tänker du på Jesus, den fullkomliga kärleken, försoningen, kyrkor och traditioner? Många menar att kristna, det är vi väl lite grann till mans. Döpt som barn, konfirmerad, gift sig i kyrkan, lever ett ordnat liv utan allt för många utsvävningar och när dagen är inne för min hädanfärd tar kyrkan hand om slutpreludierna. Kristendom är inget jag går runt och tänker direkt på och visst har det väl hänt, då jag varit i någon nödsituation, att jag då sänt upp en bön till vår Herre. I övrigt ber jag aldrig.  Kristendom handlar inte i första hand om religion, tradition eller någon fördömande moral. Kristendom handlar om en person, Jesus Kristus. En man som vandrade runt bor

Ett människoöde - Lundgren med lådan

 "Tacken Gud under alla livets förhållanden. Ty att ni så gör är Guds vilja i Jesus Kristus" (1.Tess.5:18) Lundgren med lådan, har du hört talas om den mannen? Skräddaren som skrev sånger som andas tacksamhet över livet, nåden och frälsningen. "Evad dig möter, käre vän" och "Hav tack o Jesus" är sånger han skrev som fortfarande sjunges.  Ändå var hans liv allt annat än en dans på rosor.  Carl Lundgren föddes dagen innan nyårsafton 1836 i östra Värmland. Hemmet var fattigt, inte enbart av låga inkomster, utan främst för att hans pappa var djupt alkoholiserad. Istället för att arbeta på åkern eller i skogen tillbringade han tiden på krogen, där han ofta var involverad i diverse slagsmål. Betalningen gick på krita och skulden ökade för var dag som gick. Till sist var skulden så stor att krögaren sa; - Nu tar jag gården ifrån dig, så är vi kvitt. Hela familjen på åtta personer fick lämna bondgården åt krögaren och istället flytta in i en mindre stuga. Och det

Den borttappade penningen

 "Gläds med mig, ty jag har funnit den penning som jag tappat bort" (Luk.15:9) I Lukasevangeliets femtonde kapitel finner vi tre stycken liknelser. Den vanligaste är den som handlar om den förlorade sonen, ni vet, han som fick farsarvet i förskott, levde rullan, blev pank och återvände hem i tron på att han skulle blivit mottagen av sin far som en förbrytare, men istället hälsades välkommen hem med en dundrande fest som påföljd till sin brors förtret. Den andre liknelsen handlar om det förlorade lammet, när ett lamm fattades då gick herden ut för att söka det borttappade. Mellan dessa två liknelser finner vi en tredje, nämligen en kvinna som tappat sina tio silverpenningar. Hon letar och letar, vänder upp och ner på alla tänkbara och mindre tänkbara skrymslen och vrår tills hon äntligen finner dem. Hon förmedlar glatt nyheten för sina vänner. Vi återvänder nu till nutid och vad som hände hos undertecknad i går kväll. När min kära hustru kommer hem från sitt arbete berättar ho

Lättade restriktioner

 Nu har de nya restriktionerna trätt i laga kraft. Det är åter igen 50 personer som får vistas i samma utrymme. Men döm om min förvåning då jag söker runt bland predikoturerna, de flesta har inte annonserat något möte än för kommande söndag. Är det endast jag som i mitt stilla sinne trott att åtminstone några st hade förberett sig. Intresset verkar vara svalt och ljummet, skall vi ha några möten nu, det är ju så bekvämt att sitta hemma. Andra går så långt att de stänger ner all "verksamhet" över sommaren. När det äntligen börjar ljusna vill man hellre ha termin. Laodicea, den sista församlingen i Uppenbarelseboken har ibland fått klä skott för den avfälliga församlingen. Vad skall vi annars kalla vår tid för? Du får förlåta min uppgivenhet men Jesus och apostlarna, vad hade de sagt? Fortsätt ni att skydda er, så gott ni kan? Ni måste ju få semestra under den korta sommaren efter allt som ni "lidit" för mitt namns skalle? Eller; du är lagd på en våg och befunnen för

Du frågar om min lycka

Sångarglädje, har inte vi som kristna och frälsta rätt att proklamera vårt glädjebudskap för världen! Många har genom tiderna sjungits in i Guds rike och lovsången är ett vapen emot ondskans framfart. Sjung och spela till Herrens ära i edra hjärtan, uppmanar oss Paulus (Ef.5:19) En glädje- och jubelsång är "Du frågar om min lycka och vad den innebär, Hör här: Min synd försvann". Vem som skrivit sången är oklart men sångförfattaren har upplevt en verklig frälsning. Kanske är han/hon nyfrälst eller så har förnyelsens vindar blåst fram. Vi har rätt att känna oss glada och befriade över frälsningens verklighet. Naturligtvis finns det dom som tycker vi skall dämpa ner sången och sjunga mest för oss själva, men om dessa tiga skall stenarna ropa! 1 Du frågar om min lycka och vad den innebär, Hör här: "Min synd försvann." Och när mig frågan möter, om detta riktigt är, Jag vet, min synd försvann. Kör: O, underbara Golgata, där Jesus göt sitt blod, Där blev jag verkligt fri f

En moder i Israel

 "Såsom en moder i Israel" (Dom.5:7) Det är inte så ofta vi längre hör det uttrycket - en moder i Israel. Debora, profetissan som var den ende kvinnan på Gamla Testamentets tid som innehade ämbetet. Det är inte särskilt länge sedan hela samhället var i stor grad styrt av män. De tunga posterna innehades i regel av män, i församlingen  - men också i politiken, arbetslivet och kulturen. Kvinnans uppgift var ofta - i alla fall för den som var gift - att ta hand om barn och familj, att sköta hemmet och dess förpliktelser. Sedan har det dock alltid funnits dem som gått emot strömmen eller som vår Herre brukat i sin tjänst för särskilda uppgifter, gift såväl som ogift. En god mor, hur betydelsefull har inte hon varit, både för familjen och församlingen? Andliga fäder och mödrar, är inte det en bristvara många gånger? De som med sin gedigna erfarenhet och med en levande tro kan fostra och vägleda dem som är nya i tron. Det sägs att bakom varje framgångsrik man står en kvinna. Vad mi