Stefans tankar

 "Hören, så får eder själ leva." (Jes.55:3) På altartavlan i ett bönehus står dessa ord skrivna. Hören, så får eder själ leva.  Vad är det vi skall höra? Jo, Herrens ord och Herrens röst. I det ständiga brus vi ideligen omringas av, är det ofta inte säkert att vi kan uppfatta Herrens röst. Den stilla maningen som talar därinne.  Vi har så många "måsten" vi tror att är så viktiga att göra, så mycket vi vill hinna med i livet, uppleva, se och njuta utav. Och det behöver inte vara fel. Frågan kvarstår dock, förmår vi att höra Herren tala då vi håller på med tusen andra ting än att söka oss närmare Gud och hans vilja. Och bibelläsningen, vad blir det av den. Mest ett mannakorn eller en kylskåpsvers? Eller studerar vi med glädje bokrullen?  Att tvinga sig till att läsa blir inte alltid bra. Ibland är det ändå nästan tvunget för att ge näring åt den andliga människan. Går det långa tider utan kontakt med "den levande Guden" är det näst intill omöjligt att hålla

 Carl Andersson i Waxholm, har du händelsevis hört talas om honom? Han verkade som fängelsemissionär, predikant och kolportör under 1800-talets senare del. Han fick möjlighet att samtala med de grovt kriminella som satt inne i fängelset och föra några av dem fram till ett avgörande för Kristus. Han gav följande råd till de unga:  "Lär er utantill Johannes tredje kapitel, Johannes första brev, Jesu avskedstal till sina lärjungar, hans översteprästerliga förbön och romarbrevets åttonde kapitel. Satan har mycket svårt att röva ifrån en människa de bibelord, som hon lärt sig utantill." Hoppsan, det var mycket att lära dig, kanske du tänker och det viktigaste är naturligtvis inte att du lär dig alla dessa verser utan och innan, utan att du tror på vad de verserna säger. Då kommer inte mörkrets makter åt dig. Vilken trygghet för oss då vi har så lätt att tycka oss vara övergivna eller mer attackerade än vanligt. På samma sätt som Jesus mötte djävulen med skriften, så får vi göra då

 "Och han gav oss somliga till apostlar, somliga till profeter, somliga till evangelister, somliga till herdar och lärare" (Ef.4:11) Vi har alla olika gåvor som det är tänkt att vi skall använda i Guds rike, för att uppbygga församlingen, för att fostras och för att kunna tjäna varandra. Vissa gåvor och funktioner syns mer tydligt och framstående, medan andra gåvor verkar mest i det fördolda. Förutom de tjänster vilka uppräknats nyss talar bibeln om gåvan att utföra kraftgärningar, till att ha helbrägdagörelsens gåvor, eller att taga sig an de hjälplösa, eller till att vara styresmän, eller till att på olika sätt tala tungomål. (1Kor. 12:28) Somliga av oss har kommit in i det vad Gud har ämnat och tänkt för oss och har en ganska tydligt specifikt område han/hon verkar i. Andra har inte hittat sin plats och sin särskilda kallelse de väntar på verkar utebli. Skulle Gud vara mindre intresserad av de vännerna. Knappast, men vi har som sagt olika uppgifter och olika stora ansvarso

" Ty det är ju inte änglar som han tager sig an; det är Abrahams säd som han tager sig an. Därför måste han i allt bliva lik sina bröder, för att han skulle bliva barmhärtig och en trogen överstepräst i sin tjänst inför Gud, till att försona folkets synder. Ty därigenom att han har lidit i det att han själv blev frestad, kan han hjälpa dem som frestas." (Hebr. 2:16-18) Det är inte änglar som han tar sig an. Änglarna, dessa himmelska varelser och budbärare, förstår inte till fullo frälsningens mysterium. (1Petr.1:12) Eftersom de flesta av änglarna inte syndat utan ständigt levt i kontakt med den levande Guden har de skonats från synden och dess konsekvenser. Bibeln talar dock om änglar som fallit i synd, (Judas v6, 1Petr.2:4) och här menas med största sannolikhet Lucifers fall. Hur detta uppstod i himlen, det är en fråga som länge sysselsatt de djupa teologerna utan att ha fått något övertygande svar, utan vi får blott ödmjukt konstatera att det hör Herren till. Det är Abraham

 Förr talade vi ibland om helgelsemöten. Att helga sig och komma närmare Gud. Helgelsemötet vände sig i första hand till församlingen till skillnad mot väckelsemötet som riktade sig mer till de "utomstående" som inte var avgjorda till frälsning. Under avdelningen helgelse i Frälsningsarméns sångbok finner vi denna sång, skriven av Theodor Janson, officerare i Svenska frälsningsarmén. Den lyder: 1. Huru ljuva, o Gud, äro mig dina bud, Som mig bjuda från synden avstå. De mig visa ditt blod, Denna renande flod, Som min själ från dess fläckar kan två. Kör: Nu jag tror, nu jag tror Där är rening för mig, Där är frid, översvinnerlig fröjd. Nu jag tror på ditt blod, Denna renande flod, Som flöt ned ifrån Golgata höjd. 2. Nu jag kommer till dig, Herre, rena du mig Och mig helga till hjärta och själ! Må var avgud jag fly, Må det onda jag sky Och du, Gud, bli min utvalda del! 3. O, låt gudomlig kraft Som en helande saft Flöda ner från ditt himmelska hus! Tryck din stämpel på mig, Hjälp

"Och i ingen annan finnes frälsning" (Apg4:12) Budskapet om Jesus Kristus, det som vi ofta benämner som evangelium, är inte svårt att förstå. Guds Son lämnade sin härlighet i det himmelska, kom ned till jorden, blev människa, levde som vi, utkämpade samma kamp som vi människor möter och frestades av samma mörker, hopplöshet  och stora frågor. Han hade dock svaret eftersom han tidigare bott i de himmelska gemaken. Han dog på ett kors nere i Jerusalem, bar all världens synd på sig och uppstod på tredje dagen ifrån det döda. Som uppstånden visade han sig för de instängda lärjungarna och nu söker han efter gemenskap med dig och mig.  Villkoret för evig frälsning är inte att du skall förstå hela bibeln, du skall leva upp till den standard som lagen kräver eller du skall kunna omfatta Guds hemligheter, nej! Villkoret är att du t r o r på Guds Son, att han har dött istället för dig och att du tar emot honom som Herre i ditt liv. Då blir du frälst! "Se, Guds Lamm, som borttager

 Fortsättning från igår av Sven Reichmann: Jag läser några rader ur berättelsen om syndafallet, som är så fantastiskt rikt på innehåll. Om den historien är fejkad, då vill jag träffa författaren, för det här går utanpå allt annat som skrivits och sagts om människans väsen i andra sammanhang. " Men ormen var listigare än alla markens djur som Herren Gud hade gjort. Han sade till kvinnan: Har Gud verkligen sagt; Ni får inte äta av alla träd i lustgården? Kvinnan svarade ormen: Vi får äta av frukten från träden i lustgården, men om frukten från det träd som står mitt i lustgården har Gud sagt: Ät inte av den och rör inte vid den, ty då kommer ni att dö. Då sade ormen till kvinnan: Ni skall visst inte dö! Men Gud vet att den dag ni äter av den skall era ögon öppnas, så att ni blir som Gud med kunskap om gott och ont." (1Mos.3:1-5) Vad är det i vårt väsen som behöver förvandlas? Vad går frälsningen egentligen ut på? Vad vill det säga att vi är syndare? Paulus talar och skriver om