Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från januari 31, 2021

Partisinne eller livets teologi?

 Uti dessa sista dagar vimlar det av läror här Och att finna bästa väg är ej så lätt. Därför frågar man rätt ofta vilket samfunds namn jag bär Vilken riktning som jag tror kan hava rätt. Men på denna fråga har jag blott ett enda svar Livets väg förblir densamme som i gamla dar. Den som följer Herren Jesus skall förvisso komma rätt Detta är det enda verkligt rätta sätt. Så skrev Walter Erixon någon gång ca 1930. Läget - dag som inne är - är likt. Det finns många olika läror, teologier och "sanningar". Många som genom årens lopp menat sig ha förstått de gåtfulla passagerna i den heliga skrift. Mer eller mindre sannolikt, troligt och trovärdigt. Och inte har det blivit mindre av detta , då Internet inträtt med sin världsvida plattform.  På de teologiska högskolorna tonas den enkla frälsningen ned, man vill vetenskapligt förklara andens verk. Jag minns vad Arne Imsen sa en gång: " Jag har sett många, hängivna, brinnande ungdomar träda in i de teologiska högskolorna. När de å

Hur ljuvt det är att komma

 Det stundar till helg, till sabbat. En gammal psalm får inhägna dagens andakt. Hur ljuvt det är att komma Till Herrens tempelgård, Där Herrens trogna blomma Som liljor i hans vård! Ty där de skära kalkar För Gud helt öppna stå, Och himmelskt dagg dem svalkar, Att liv och kraft de får. Hur ljuvt i Andens enhet Att dem tillsammans se I trohet och i renhet Sitt offer Herren ge! När de Guds lov upphöja På denna fridens ort, Vem vill då ute dröja Och stanna vid dess port? Träd in att se och smaka, Hur ljuvlig Herren är, Att bedja och att vaka Med hans utvalda här! Där ute lever flärden, så glädjelös och tom, Ack föga fröjd ger världen Emot Guds helgedom! Jag vill ej andra fjärran Till mörker bort från dag, Ty ljuset är från Herran, Min sol uppsöker jag. Inför hans anlet klara Jag ville städse bo. Där är så gott att vara, Där har mitt hjärta ro. Författad av Johan Ludvig Runeberg som för övrigt skulle ha fyllt 217 år denna dag. 

Ett konungsligt prästerskap

 Här följer ett utdrag från en predikan av den legendariske pingstpastorn Georg Gustafsson. Det som är fött i väckelse är fött i väckelse. Trots att ord och budskap kan vara detsamma som under ökentider andas väckelsetidernas budskap hopp och förväntan. Ordet är levande och verksamt trots att åren gått. Många gånger har jag själv blivit rikt välsignad då jag tagit del av vad de som gått före oss skrivit och talat. Min förhoppning är att även andra skall få del av "tonen". Som sagt var ett stycke från en predikan med överskrift; - Ett konungsligt prästerskap. " Då förstå vi hur viktigt det är, att vi komma på rätt väg, ty vad vi börja med skall aldrig ta slut. Denna kombinerade prästtjänst är evig, och vi skall fortsätta ända in i himlen att bryta bröd i hjärtats enfald och prisa Gud. Då skall vi också se i klart ljus, vad Melkisedeks tjänst betyder. I det aronitiska prästadömet var det förbjudet för en kung att bli präst och för en präst att bli kung. Men Jesus kom och h

Tro som det står

 " Jesus svarade: " Sade jag dig icke, att om du trodde, skulle du få se Guds härlighet?' " ( Joh. 11:40 ) Detta svar gav han till Marta i Betania strax innan att hennes bror Lasarus uppväcktes från det döda. Nu behövs det på inget vis till så drastiska åtgärder, som att någon måste uppväckas, varken andligen eller bokstavligen, från det döda för att vi skall kunna uppleva Guds härlighet mitt ibland oss. Tack och lov! Förhoppningsvis instämmer du med mig.  Endast ett villkor finns för att vi skall få se Guds härlighet, nämligen att vi tror på honom och på hans Son. Tänk, vad enkelt det låter och ändå upplever vi så lite utav härligheten. " Men utan tro är det omöjligt att täckas Gud. Ty den som vill komma till Gud måste tro att han är till och att han lönar dem som söka honom." ( Hebr. 11: 6 ). Det är ju ganska självklart detta, att vi måste tro att Gud finns och att han har intresse av oss var och en. Vi kan ju inte förtjäna en plats i himlen, hur präktiga

Fortsätt kampen

 " Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana er att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga." ( Judas. 1: 3 ) Det gäller att fortsätta kampen för tron, tron på den uppståndne Jesus, hans budskap -  och att förmedla budskapet vidare till oss som lever idag. Kampen för den levande tron är under ständig attack. Världen med dess ideal vill ständigt föra församlingen längre och längre från dess kärna och ursprung, och fjärma den enkla Jesustron från folket. Religiösa traditioner - av vilket slag det än vara må - kan ändå inte ersätta det levande gudslivets innersta väsen. Mycket av vad som en gång fötts i elden, har under årens lopp mer och mer stagnerats  till fromma övningar och goda vanor, utan någon större genomslagskraft.  Det vimlar av olika läror, bibeltolkningar, teologiska utläggningar, mer eller mindre aktuella och trovärdiga. Tid

Nuet och ålderdomen

 " Så tänk då på din Skapare i din ungdomstid, förrän de onda dagarna komma och de år nalkas om vilka du skall säga: "Jag finner icke behag i dem'. " ( Predikaren 12: 1 ) Jag har en vän som idag fyller 65 år. Fyller pensionär som det så vackert heter. 65 år är ingen hög ålder, idag, många är då fortfarande vid god vigör. Ett liv varar 70 - 80 år, heter det visst också ( Ps. 90: 10 ), fast många lever längre än så och att bli 100 år är inte ovanligt längre. I takt med att den västerländska levnadsstandarden stigit, har välfärden ökat! Hur framtiden blir, det vet vi inte. Den bild, som Predikaren målar upp då den beskriver ålderdomen är allt annat än ljus och föga uppbygglig för den moderna nutidsmänniskans tankevärld. Det heter nämligen följande i de återstående verserna i det 12:te kapitlet: " ja, förrän solen bliver förmörkad, och dagsljuset och månen och stjärnorna; före den ålder då molnen komma igen efter regnet, den tid då väktarna i huset darra, och de sta

Husmötet, något för vår tid?

 " Ty där två eller tre är församlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem " ( Matt. 18: 20 ) Ett välkänt bibelord, som närapå fått en ny betydelse i våra dagar. Där två eller tre är församlade, då har Jesus lovat att närvara. Nu är det inte de stora folkskarornas samlingstid, utan en tid då vi får samlas i hemmen. Vi - min kära hustru - och jag, hade idag ett " andligt rendez-vous " tillsammans, ett litet stugmöte om du hellre vill kalla det så. Ja, så kan man göra fast man endast är två personer. Bor du ensam kan du också ha ett "litet möte med Herren", det är inte folkmängden som avgör om anden sänker sig ned.  För många år sedan fick jag som födelsedagsgåva en andaktsbok av C O Rosenius. Den stod rätt många år i bokhyllan innan vi beslöt oss för att regelbundet läsa ur den, en betraktelse för var dag. Det blev till glädje, förmån och välsignelse för oss. Att vi gav läsningen tid regelbundet fyllde oss med frid och värme. Då boken var utläst skapades