Inlägg

Mig är given all makt i himmel och på jord

 "Mig är given all makt i himlen och på jorden" (Matt28:18) Det finns många som söker efter makt. Makt för att styra, makt för att regera, makt för att bestämma över andra, leda, påverka, förvandla, tillintetgöra, framföda osv. Ofta handlar det om att mer eller mindre härska över sin nästa, vara överordnad jämtemot någon annan, på arbetsplatser, inom familjen eller i någon roll. Människan vill så gärna vara med och bestämma, känna sig behövd, få uttrycka sin mening.  Men vad händer när människan får för mycket makt? Frestelsen att bli för stor har vi nog kämpats med lite till mans. För vissa räcker det med att de ikläder sig en uniform, så förändras attityder, uppträdande och uppsyn, det är nästan så han/hon blir en annan person i sin ämbetsskrud. Andra missbrukar sin maktställning och utnyttjar sina medmänniskor för egna syften och begär. Och är villiga till att gå hur långt som helst för att få fram sin vilja. Maktbegär är något kusligt och skrämmande som lockar fram mörka

Tacksamhet

 "Varen i er handel och vandel fria ifrån penningbegär; låt er nöja med vad ni har. Ty han har själv sagt: "Jag skall inte lämna dig eller övergiva dig." Alltså kan vi dristigt säga: "Herren är min hjälpare, jag skall icke frukta; vad kan människor göra mig?´" (Hebr.13:5-6) Tänk hur annorlunda vår värld skulle se ut om vi kunde efterfölja ovannämnda rader. Vi skulle leva i en närmast paradisisk tillvaro tillsammans. Fria från penningbegär och nöjda över vår lott i livet med full förtröstan på att vår himmelske Fader sköter allt, han låter allt ske till det bästa.  Du har säkert mött någon verkligt tacksam människa som utstrålar tacksamhet. Hur glada och befriade känner vi oss inte då vi möter den som verkligen är förnöjd, som inte har en massa fordringar på livet, varandra och tillvaron. Vad lycklig och harmonisk han/hon ändå verkar att vara. Eller känner du dig likgiltig inför denna framställning eller rentav avundsjuk på din nästas välmående? Har livet inte v

Lydnad är bättre än offer

 "Nej, lydnad är bättre än offer" (1Sam.15:22) Att lyda, är det lätt eller är det svårt? Det beror naturligtvis på sammanhanget, på vem du frågar och vad saken gäller. Rätt vanligt är det att människan vill göra som den vill utan att behöva underordna sig något högre väsens direktiv. Han/hon vill vara fri och tror sig ofta vara det. Det är lätt att skylla på att man inte tror på något som är högre och större än vad mitt intellekt kan innefatta. Att en högre makt, vid namn Gud, skulle bestämma över mig, ja, det vill man inte höra talas om. Att han dessutom har synpunkter på mitt sätt att leva, hur jag klär mig och hur jag behandlar min nästa, nej det är utanför min begreppsvärld. Gud tvingar sig aldrig på någon, han söker dig för att erbjuda gemenskap, men ger dig själv ett fritt val; vill du vandra tillsammans med honom eller inte. Att han skulle tvinga någon mot dess vilja till sin himmel skulle ju inte innebära någon glädje alls för den personen ifråga. Det är lätt att tänk

Den barmhärtige samaritens åsna

Eva Spångberg från Hjälmseryd i Småland var inte endast träsnidare och målare, hon var evangelist också. Hon talade gripande om den barmhärtiga samariten under en TV-sänd; Helgmålsringning: "En av Nya Testamentets mest kända berättelser är liknelsen om den barmhärtige samariten. Många tänker nog, ja, den känner vi väl, det var ju han som stannade och hjälpte en slagen medmänniska. Han var ju inte som de andra som gick förbi, honom känner vi. Ja, det är frågan om det, om man känner den barmhärtige samariten, för om man läser liknelsen uppmärksamt förstår man att det är Jesus själv. Och när han berättar liknelsen för den självsäkre mannen som frågade vem som var hans nästa, så är det säkert så att Jesus vill att han skulle känna igen sig i den där slagne mannen, för det kan väl vi alla göra. Visst har vi fått sår, kanske förödande sår ifrån barndomen, ungdomen, då människor sagt: Du är värdelös!  Och så ligger man blödande där vid livets allfartsväg och flugorna surrar i såren; värd

Upp till kamp emot synden

 "Kommen till mig, ni alla som är betungade så skall jag ge er ro" (Matt.11:28) Första maj, arbetarrörelsens helgdag. Bland de många andra förändringar vi under det senaste året varit med om är även denna, inga förstamajtåg ockuperar stadens gator med texter som: Frihet, jämlikhet och broderskap! Även den en gång så mäktiga arbetarrörelsen får böja sig inför folkmyndigheternas rekommendationer.  Det är ju allom bekant att de tre stora folkrörelserna som förändrade vårt land gick hand i hand, väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen, även om den sistnämndas efterföljare av idag så gärna vill taga åt sig hela äran då det blir tal om vårt kära lands förvandling från u-land till i-land som länge gick under benämningen, ett folkhem.  Personligen tror jag också att det var Herren själv som välsignade vårt land med sin nåd, då byar förvandlades av evangelium, människor av den kalibern som de 24 eldsvittnena i "De svarade Ja på kallelsen" vilka verkade ihärd

Leve konungen!

 Idag på valborgsmässoafton fyller HMK Carl XIV Gustaf 75 år! Efter många år på tronen sitter han fortfarande kvar. Någon makt att tala om har han inte och han skall mest representera Sverige, inte ha någon egentlig åsikt om ditt och datt. När han väl har det, blir det ofta ett väldans liv. En god representant i ett föråldrat ämbete som inte har några större planer på att abdikera. Desto större makt har Konungarnas Konung och Herrarnas Herre. Och jag har glädjande besked att frambära; Han har inga som helst tankar på att abdikera. Däremot väntar Han på signal att höja rättfärdighetsspiran och i triumf återvända till jorden såsom den rättsmätlige konung Han är!  Vi hälsar våren välkommen tillbaka denna kväll. Våren med sin värme, sitt ljus och sin förväntan. Förvisso färre lägereldar men desto större behov av förändring i dessa mörka tider. Vi hälsar dock ännu mer den andliga spirande vårfloden, mer än hjärtligt välkommen! Kom för att rensa logarna och kasta ut dess skräp och bråte. Blå

Ett av Guds prövade vittnen 2

 Låt oss fortsätta och citera vidare Georg Gustafsson som en fortsättning från hans förra inlägg: "Gud använder vem han vill som sitt redskap, nu står han där och kallar på Sakarias. Ängeln säger: Var inte förskräckt: din bön är hörd. Din hustru skall föda dig och son och du skall ge honom namnet Johannes. Och han skall bliva gräva till glädje och fröjd, och många skall glädja sig över hans födelse. Ty han skall bliva stor inför Herren. Så kommer Sakarias till helgedomen med sin son. Prästen och grannarna hade redan klart för sig vad han skulle heta. Men hans moder sade: Ingalunda, han skall inte heta Sakarias, han skall heta Johannes. Gud hade talat om, vad gossen skulle heta. De skulle få bryta med gamla traditioner. Alla väckelse står i förbindelse med ett sådant brytande av gamla traditioner. Där stod prästerna och rådsherrarna och sade: Inte skall ni bryta släktens tradition, så fort ni fått en son. Men det hjälpte inte. Grannarna och prästerna sa: Det begriper ni väl. Inte k