Fortsätt till huvudinnehåll

Anden och bruden säger ; kom!

 " Och Anden och bruden säger: "Kom". Och den som hör det han säger "Kom." Och den som törstar han komme; ja, den som vill, han tager livets vatten för intet." ( Upp. 22:17 )

Detta är bibelns sista inbjudan till den himmelska bröllopsfesten. Ett ämne vi inte talar om så ofta nu, trots att vi mer och mer närmar oss denna stora, härliga händelse. Tänk, att det saliga hoppet av många lätt uppfattas skrämmande, mer skrämmande än antikrists intåg i världen. Det finns olika uppfattningar om var det stora bröllopet skall äga rum någonstans. En del menar att det istället är i det jordiska Jerusalem bröllopet skall stunda. Hur alla skall få plats övergår mitt förstånd så min tolkning blir att det är i det nya Jerusalem vi kommer att samlas. 

Jag tror inte jag är den ende som får fantasin att blomstra, då det gäller frågan om hur bröllopsfesten skall bli. Äter vi lamm och dricker vin, månntro? Känner vi igen varandra i den nya härlighetskroppen? Betjänar vi varandra vid borden? Många överraskningar väntar oss då.

Medan vi väntar verkar vi härnere. Bröllopssalen är inte full än. Dörren är fortfarande öppen och Frälsaren önskar dig välkommen hem. Detaljerna hör Herren till när det gäller bröllopsbestyren, det viktigaste är ju i alla fall inte att veta hur det blir utan istället att du och jag är med. För roligt, det tror jag det skall bli!

Hör, Anden och bruden säga: Kom!" Och den som hör det säger: "Kom!" Dig törstige vi bjuda: "Kom och drick till evigt liv!"

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Annorlunda

 En dikt av Nils Bolander När man ska till och dö blir allting annorlunda. En droppe ångest i leendet som en södergök i ett sommarlandskap. De lätta orden bli så tunga och tystnaden så besjälad, så full av ekon och outtalade önskningar. Huvudsak blir bisak, och man får ett ögonmärke bortom alla nära och kära: hemlandet. När man ska till att dö, kommer resfebern över en som en nordisk skymning och en iver att få trycka händer till tack och förlåt före avfärden. Luften ropar av avsked som vildsvalornas bevingade plog mot söder i glasklar oktober med en lockelse bortom allt förnuft.  När man ska till att dö blir allting annorlunda.