Fortsätt till huvudinnehåll

Den gode herden

 " Jag är en gode herden och jag känner mina får och mina får känna mig " ( Joh 10:14 )

Vi har väl alla någon gång sett en bild på Jesus som bär ett litet lamm på sina axlar. Kanske en bild ifrån söndagsskolan. Den trygge herden bär oss. I den första av de tre liknelserna i Lukas femtonde kapitel möter vi herden som är ute för att uppsöka det förlorade fåret. Han ger inte upp förrän han finner det.

Denne Jesus-bild är det många som vill ha. Och naturligtvis är den rätt och riktig eftersom han är den gode herden, som ger sitt liv för fåren. Men låt oss inte stanna enbart vid denna bild, då är risken stor att du skapar dig en bild av Mästaren som inte stämmer överens med bibelns Jesus. Han som rensade templet, då han drev ut försäljarna därifrån, - umgicks med "fel folk", - var ständigt i konflikt med de skriftlärde, dåtidens andliga ledarskap och talade med makt och myndighet om det som är rätt och fel.

Har det hänt att du , någon gång under livets gång, mött människor som menat sig älska Jesus - nästan som om de vore "kär" i honom? Men då du försiktigt påpekat vissa egenskaper hos den de menar sig älska så högt, har de inte velat kännas vid den sidan av sin hjärtevän, utan närmast går till attack jämtemot dig?

Vad är det du säger? Vad kritisk du låter? Varför dömer du? Kanske det är frågor som uppstår hos dig nu? Min förhoppning är inte alls att "gå åt någon", på intet vis. Däremot är den bild som många gånger målats från våra predikstolar inte den fullständiga bilden av "den törnekrönte". Efterföljelsen, upplever vi den lätt eller svår? Jesus säger ju själv: " På samma sätt kan ingen av er vara min lärjunge om han inte avstår från allt han äger." ( Luk. 14:33 ) Det var ord och inga visor det. Klara besked som kan verka vara ett ouppnåeligt ideal. Menar Mästaren verkligen att vi inte skall få äga någonting överhuvudtaget? Vem kan då duga till tjänst i hans rike? 

Som så ofta annars handlar det - så långt jag kan förstå - om att han skall få vara nummer ett i våra liv. Gå före arbetet, karriären, familjen, mina intressen, ja, vara allt för dig och mig. Det är detta som är så svårt. Skall det kunna bli verklighet krävs inget mindre än en total revolution i ditt liv. Fullständig kapitulation. Men så är han också en verklig revolutionär - skrifternas Jesus - med ett budskap som fullständigt skulle kasta omkull allting i denna värld, om det skulle förvandlas i handling. Att vara en lärjunge handlar inte endast om att vila under den Allsmäktiges skugga. Det får vi göra och det unnar han oss så gärna. Det gäller att strida himmelrikets strid, bli en övervinnare och segra över synden, djävulen och världen. Inte i egen kraft utan med hjälp av den Högste. 

Vill du som läser denna uppmaning; på samma sätt som Jesus söker det borttappade lamm, söka gemenskap med honom? Få upp ögonen för vem han verkligen är! Och älska honom av hjärtats lust, trots att vägen är smal, efterföljelsen kan verka omöjlig att klara av och det kan gå långa perioder, då han inte talar till dig så att du hör. Minns, att då det känns som allra mörkast då b ä r han dig.

Jesu lilla lamm jag är. På sin axel han dig bär. Över berg och djupa dalar hem till Sions gyllne salar. Jesu lilla lamm jag är. På sin axel han mig bär.




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Vad är synd?

"Var och en gick sin egen väg" (Jes.53:6) Vad är synd? Skulle du vandra runt och fråga några hundratal människor denna många gånger känsliga fråga; vad är synd, så skulle du med största sannolikhet få en mängd olika svar. En del av svaren skulle säkerligen handla om avvikande sexualitet, otrohet i olika former eller ett rufflande med pengar. Andra skulle kanske lyfta fram vissa yttre beteenden, handlandemönster, stolthet och kaxighet, ett våldsamt uppförande eller ovilja att förlåta, ja, listan kan göras lång. Vad är då synd? Synd är uppror mot Gud. Så var då det sagt. Människan vill vandra sin egen väg utan att behöva underordna sig ett osynligt gudomligt väsen. "Jag gör som jag vill", "kom inte och påstå sådant vi inte kan fastslå med vår vetenskap, jag kan, jag vet, jag avgör". Ständigt detta jag,  jag, jag, jag, jag. Jag kan, jag vet, jag är så duktig. Jag är i centrum hela tiden och i vissa fall snurrar hela världsalltet kring mig, min person, mitt ar

Jesus är Herre

Låt oss i dessa orostider hålla fast vid och låta fokuset vara på att Jesus är Herre. Han är Herre över det osynliga corona virus och han är Herre över krigets makter som bullrar borta i öst. En dag skall komma då alla tungor skall bekänna, vare sig de är i himlen, på jorden eller under jorden att Jesus  Kristus är Herre! Ära Halleluja! Detta är något att se fram emot med glädje!