Hur ljuvt det är att komma

 Det stundar till helg, till sabbat. En gammal psalm får inhägna dagens andakt.

Hur ljuvt det är att komma Till Herrens tempelgård, Där Herrens trogna blomma Som liljor i hans vård! Ty där de skära kalkar För Gud helt öppna stå, Och himmelskt dagg dem svalkar, Att liv och kraft de får.

Hur ljuvt i Andens enhet Att dem tillsammans se I trohet och i renhet Sitt offer Herren ge! När de Guds lov upphöja På denna fridens ort, Vem vill då ute dröja Och stanna vid dess port?

Träd in att se och smaka, Hur ljuvlig Herren är, Att bedja och att vaka Med hans utvalda här! Där ute lever flärden, så glädjelös och tom, Ack föga fröjd ger världen Emot Guds helgedom!

Jag vill ej andra fjärran Till mörker bort från dag, Ty ljuset är från Herran, Min sol uppsöker jag. Inför hans anlet klara Jag ville städse bo. Där är så gott att vara, Där har mitt hjärta ro.

Författad av Johan Ludvig Runeberg som för övrigt skulle ha fyllt 217 år denna dag. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ny bok: De svarade JA på kallelsen

Två viktiga ord !

En dikt