Stefans tankar

 En sång Vid mina bröders hjordar Jag fordom vilse gick, Min själ var ständigt hungrig Men aldrig mättnad fick. Nu Herren är min herde, Jag följer i hans spår, Och löftesliljor dofta, var jag går.  På ordets gröna ängar Jag följt min herdes spår Och sett, var han om middag Med hjorden läger slår. Vid bäckens våg den klara Min viloplats jag har Och njuter himmelsk vila underbar. Och bäst av allt är herden, Som mitt i hjorden står- Han, som i kärlek givit Sitt liv för sina får. Ej någonting i världen Mig så till hjärtat går, Som när jag ser min herdes djupa sår. Jag sjunger då som bruden Till hjärtats strängaspel: "Din kärlek är mig ljuvlig- Du, Jesus är min del." Som  ljuvlig salva doftar, När den utgjuten är, Så är ditt namn för mig, o Jesus kär. En gammal sång skriven av Lewi Pethrus. Inspirerad  av Höga Visan, vilken också kallas för Sångernas sång. Den mest romantiska boken i Bibeln.  Jesus som herden är en sanning som vi kanske främst förknippar med söndagss...

 Jag har på senare tid ofta vaknat tidigt. Vid fyrasnåret ibland tidigare. Det sägs att man vaknar tidigare då man blir äldre. Detta är säkert individuellt. I alla fall blir jag betydligt tidigare kvällstrött om jag jämför med för några år sen, trots att jag då hade nattjobb. Halvnatt i alla fall.  Många gudsmän steg upp tidigt för att bedja och ivrigt rannsaka skrifterna innan de gick till dagens värv. Att umgås med sin Frälsare. Likväl är det ingen magisk nyckel för att få uppleva detta "något" vilket småningom bereder fram en väckelse.  På en plats anordnade man en tid tidig morgonbön med början kl fem. Första dagen var ett femtontal församlade. Nyhetens behag. Morgondagen bönemöte hade redan halverats för att småningom utmynna i tre trofasta själar. Snart gav den lokala pastorn upp och två bedjare fortsatte innan morgonbönen lades ned. Utan synliga resultat är det ofta svårt att orka härda ut. Lärjungarna själva orkade inte vaka då Mästaren bad i Getsemane örtagård. -...

 Läser i dagens nummer av Världen Idag att USA:s president Donald Trump bekänner sig som kristen och erkänner Jesus Kristus såsom större än honom själv. Han säger också att landet är förlorat, närapå i coronans våld om inte Gud är med. Vi kan ändå inte vara säkra på att det inte är ett politiskt spel bakom uttalandet. Jag tror att ingen av oss vill "byta skjorta" med honom nu. Han är ju en kontroversiell man och oavsett vad man tycker om honom gör han tillvaron överraskande för oss andra. Samtidigt är han en handlingens man det kommer vi inte ifrån. Denna blogg kommer inte att handla om politik. Likväl gläds himlen över varje syndare som vänder om. Vare sig det är en mäktig president eller en fattig stackars krympling.  Många dömer världsledarna  med obarmhärtighetens måttstock. När han väl sitter på sin post är han knappt vatten värd, när han avgår var han kanske inte så dum trots allt och när han avlider blir han ibland nästan "helgonförklarad". Många vill alltnog...

 Hemåt jag ilar o hur lycklig jag är. Ständigt jag vilar hos min Frälsare kär. Bruden mår bäst uti sin brudgum dess famn Jesus Kristus är min dyre Frälsares namn! Kör: Genom all strid går det hemåt i frid Jesus min Frälsare är när mig alltid. Och när vi komma fram till dödsflodens rand går Han över, jag går stödd av Hans hand. Jesus mig leder ty han har mig så kär. Han för mig beder, o hur lycklig jag är. Bär mig i famnen, o hur härligt jag mår Snart är jag i hamnen och min krona jag får!  Lågan är bitter i prövningens ugn. Jesus där sitter och säger "Var lugn" Slagg låder ännu vid hans älskade brud. Detta måste bort sedan går vi till Gud. Motgång i världen, o vad skadar den mig Han är blott med mig uppå helgelsens stig Stormarna tjuta, ja, dess bättre det går I mitt hjärta till hans stad min krona jag får. Kör: Hemåt det går över berg, över dal, Snart är jag hemma i den strålande sal. Där vänta kronan, harpan palmen också. O, mitt hjärta jublar, när jag tänker därpå! En sång...

 Vill ikväll dela med mig en dikt som jag själv har skrivit, någon gång för ett antal år sedan. Den uppmanar var och en att använda den gåva som du har fått av Gud.  Uppmaning till tjänst i Guds rike Skriv, skrivare, skriv! Med pennan danad i Mästarens hand! Vass som en spjutspets vars mål Är att bringa syndare ur dödens band Skriv, skrivare skriv om Mästaren som för dig till himlens ljusa syndfria land. Musiker, spelman, spela! Med toner från himmelrik Silvertrumpeter tuta Harpa, rörklockor giva musik. Spela så syndare väckas från grav och död och lik. Musiker, spelman, spela! Spela ned Guds välsignelser med musik som sköld och svärd! Målare, konstnär måla! Med färger doppade i blod Måla Kristus så han lyser Klart som enda räddning för fallen jord Målare, konstnär, måla! Med penseln och stafli Bilden av Frälsaren god Måla Kristus-fotografi! Krigare, stridsman, strid! Lyft upp baneret, ladda vapnet Gjut mod in i krigarled. Det råder ej vapenvila, Sänk ej frälsningsfanan ned. K...

 Blott en dag ett ögonblick i sänder O vad tröst evad som kommer på. Allt ju vilar i min Faders händer Skulle jag som barn väl ängslas då. Denna gamla men ändå aktuella sång av Lina Sandell har nästan fått en ny innebörd för mig de sista veckorna. Jag har bytt jobb, visserligen i samma bransch som förut, fast i annan regi och annat upplägg. De moderna smartphones är smidiga, när jag väl lär mig hur de fungerar -vilket är en ren vetenskap i sig. Den som följt min blogg kan ju omöjligt ha undgått att det sitter en tämligen gammalmodig man bakom tangentbordet. Dock inte så gammalmodig att han inte kan använda en dator.  Att det inte varit lika mycket skrivande är uppenbart för eventuella läsare. Att det inte går lika fort att lära sig nya saker är jag -tack och lov- inte ensam om. Trots det gör sig otåligheten gällande, det skall gärna ske omedelbart och utan någon större ansträngning. Månntro vår himmelske Fader sitter uppe i sin himmel och skrattar åt alltsammans, han som vet s...

 Ju äldre man blir desto svårare är det att lära sig nya saker. Den "visdomen" tror jag att många varit med om. Så gammal är du inte kanske du tänker- men tillräckligt för att det som är nytt, tar sin tid att lära sig. Lyckades nyss göra en -för många enkel- uppgift på datorn. Med Herrens hjälp. Fråga mig inte hur, men plötsligt hade jag gjort vad jag hade tänkt. Till en början förstod jag inte hur, men efter ett tag kom jag på hur jag skulle göra. Det tackar jag Herren för! Att tacka Gud för de små tingen i vardagen är för Honom välbehagligt och gott. Det som vi ofta tar såsom alldeles för givet. Jag tänker på de tio spetälska männen vilka alla blev botade från sin sjukdom av Jesus. Endast en återvände för att tacka honom. Säkerligen var de andra glada för att också de blivit friska. Varför de ej återvände, tja, det är väl som det är för de flesta av oss, vi tycker att vi inte hinner, vi prioriterar annat, det kanske inte var så märkligt när allt kommer kring etc.  Som sagt,...