Sångarglädje, har inte vi som kristna och frälsta rätt att proklamera vårt glädjebudskap för världen! Många har genom tiderna sjungits in i Guds rike och lovsången är ett vapen emot ondskans framfart. Sjung och spela till Herrens ära i edra hjärtan, uppmanar oss Paulus (Ef.5:19)
En glädje- och jubelsång är "Du frågar om min lycka och vad den innebär, Hör här: Min synd försvann". Vem som skrivit sången är oklart men sångförfattaren har upplevt en verklig frälsning. Kanske är han/hon nyfrälst eller så har förnyelsens vindar blåst fram. Vi har rätt att känna oss glada och befriade över frälsningens verklighet. Naturligtvis finns det dom som tycker vi skall dämpa ner sången och sjunga mest för oss själva, men om dessa tiga skall stenarna ropa!
1 Du frågar om min lycka och vad den innebär, Hör här: "Min synd försvann." Och när mig frågan möter, om detta riktigt är, Jag vet, min synd försvann.
Kör: O, underbara Golgata, där Jesus göt sitt blod, Där blev jag verkligt fri från syndens makt. I glömskans hav den svunnit, I nådens purpurflod. Se där, min synd försvann.
2 Vid bibelns gamla altar´, där har det blivit så, Jag vet min synd försvann. Min Herre vann mitt hjärta och Satan måste gå, Jag vet min synd försvann.
3 När satan vill mig fresta, på lyckan göra slut, Jag vet min synd försvann. Han förde mig i trångmål, men Jesus fört mig ut, Vad nåd, min synd försvann.
4 Jag lever nu för Jesus, är lycklig natt och dag, Jag vet min synd försvann. Min själ är full av jubel och därför sjunger jag: Jag vet min synd försvann.
Kommentarer
Skicka en kommentar