Fortsätt till huvudinnehåll

Maktskifte

 Idag sker det officiella maktskiftet borta i USA. Den oberäkneliga presidenten - som hade mod nog att flytta ambassaden till Jerusalem - har under synnerligen ljudliga protester lämnat sitt forna ämbetsslott. En omdiskuterad man i en stormakt, vars glansperiod länge falnat i sömmarna. " The American dream" säg, vad blev det av den egentligen? Och vad kommer det nu att ske, kommer frågetecknen att rätas ut till utropstecken, månntro?

Maktskifte, med allt vad det innebär, ser många ofta som något slags "räddande ängel". Det kan ju inte bli sämre än vad det redan är, motståndarna måste ju ändå få skutan på rätt köl igen..... eller? Det välfärdssamhälle vi varit vana att leva i, kommer det att överleva och i sådant fall under vilka former och förhållanden. Den som lever får se, som det så vackert heter

Kommer det snart att ske ett betydligt större andebyte? Något som det varnats för i årtusenden? Laglöshetens människa - Antikrist - står han redan i kulisserna för att träda fram. ( 2. Tess. 2: 1-3 ) Och den - ofta numera -  av många mer eller mindre förnekade uppryckelsen, är den nära nu. Skall Överängelns röst snart ljuda i skyn och vi evakueras från tåredalen till bröllopssalen. Kommer vi att se och förstå vem/ vad Antikrist är? Eller är vi redan hemma i härligheten? 

Det finns de som högljutt protesterar mot brudens hemfärd och ivrigt propagerar mot något man föraktfullt kallar för "darbyismen". Tuffe, stolte jag skall sannerligen klara alla utmaningar i kampen, något saligt hopp är det inte längre frågan om. Jesu tillkommelse är närmast ett hot mot mig, mina planer och min kallelse. Jag vill dock inte gå lika långt som den svenskamerikanske väckelsepredikanten Gust. F. Johnson gick på sin tid. Han hävdade nämligen att deras saliga hopp bestod i väntan på att bli halshuggen, hemska tanke. 

Vi vet inte när Han kommer, däremot vet vi att Han kommer. Låt oss vara redo därtill och lämna jord och värld bakom oss när detta sker och inte likt Lots hustru vända oss om och dröja kvar. Det saliga hoppet är en tröst. ( 1 Tess. 4:18 ). Låt oss förväntansfullt möta detta med glädje!

Underbara land, o jag längtar hem till dig. På den andra strand kära vänner vänta mig. Redan nu jag hör uti anden mången sång Deras glada välkomstsång.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Annorlunda

 En dikt av Nils Bolander När man ska till och dö blir allting annorlunda. En droppe ångest i leendet som en södergök i ett sommarlandskap. De lätta orden bli så tunga och tystnaden så besjälad, så full av ekon och outtalade önskningar. Huvudsak blir bisak, och man får ett ögonmärke bortom alla nära och kära: hemlandet. När man ska till att dö, kommer resfebern över en som en nordisk skymning och en iver att få trycka händer till tack och förlåt före avfärden. Luften ropar av avsked som vildsvalornas bevingade plog mot söder i glasklar oktober med en lockelse bortom allt förnuft.  När man ska till att dö blir allting annorlunda.