Fortsätt till huvudinnehåll

Maktskifte

 Idag sker det officiella maktskiftet borta i USA. Den oberäkneliga presidenten - som hade mod nog att flytta ambassaden till Jerusalem - har under synnerligen ljudliga protester lämnat sitt forna ämbetsslott. En omdiskuterad man i en stormakt, vars glansperiod länge falnat i sömmarna. " The American dream" säg, vad blev det av den egentligen? Och vad kommer det nu att ske, kommer frågetecknen att rätas ut till utropstecken, månntro?

Maktskifte, med allt vad det innebär, ser många ofta som något slags "räddande ängel". Det kan ju inte bli sämre än vad det redan är, motståndarna måste ju ändå få skutan på rätt köl igen..... eller? Det välfärdssamhälle vi varit vana att leva i, kommer det att överleva och i sådant fall under vilka former och förhållanden. Den som lever får se, som det så vackert heter

Kommer det snart att ske ett betydligt större andebyte? Något som det varnats för i årtusenden? Laglöshetens människa - Antikrist - står han redan i kulisserna för att träda fram. ( 2. Tess. 2: 1-3 ) Och den - ofta numera -  av många mer eller mindre förnekade uppryckelsen, är den nära nu. Skall Överängelns röst snart ljuda i skyn och vi evakueras från tåredalen till bröllopssalen. Kommer vi att se och förstå vem/ vad Antikrist är? Eller är vi redan hemma i härligheten? 

Det finns de som högljutt protesterar mot brudens hemfärd och ivrigt propagerar mot något man föraktfullt kallar för "darbyismen". Tuffe, stolte jag skall sannerligen klara alla utmaningar i kampen, något saligt hopp är det inte längre frågan om. Jesu tillkommelse är närmast ett hot mot mig, mina planer och min kallelse. Jag vill dock inte gå lika långt som den svenskamerikanske väckelsepredikanten Gust. F. Johnson gick på sin tid. Han hävdade nämligen att deras saliga hopp bestod i väntan på att bli halshuggen, hemska tanke. 

Vi vet inte när Han kommer, däremot vet vi att Han kommer. Låt oss vara redo därtill och lämna jord och värld bakom oss när detta sker och inte likt Lots hustru vända oss om och dröja kvar. Det saliga hoppet är en tröst. ( 1 Tess. 4:18 ). Låt oss förväntansfullt möta detta med glädje!

Underbara land, o jag längtar hem till dig. På den andra strand kära vänner vänta mig. Redan nu jag hör uti anden mången sång Deras glada välkomstsång.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ny bok: De svarade JA på kallelsen

Min nya bok De svarade JA på kallelsen finns nu att förbeställa från Midnattsropet Förlag.  https://midnattsropet.se/produkt/de-svarade-ja-pa-kallelsen/  Från bokens baksida:  Följ med på en spännande tidsresa och möt 24 gudsmän och kvinnor som tjänade Gud på olika områden och platser under arton och nittonhundratalet.  Fattigdom, lidande och förföljelse hindrade inte dem att fullfölja sin kallelse. Denna bok vill förmedla hopp till efterföljare i vår nu så oroliga tid!

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Två viktiga ord !

      I mitt förra inlägg skrev jag något om den brustna förlåten. Ordet förlåt har två betydelser, dels det stora skynket i templet i Jerusalem, men ofta är det något annat vi tänker på då vi hör ordet förlåt. Betoningen är visserligen olika i det talade språket jämfört med det skrivna. Ändå är betydelsen av orden av stort evighetsvärde. Den brustna förlåten och försoningens betydelse tog jag upp i mitt förra inlägg. Utan den skulle vi inte nå himlen. Den andra betydelsen av ordet förlåt har även det konsekvenser för evigheten. Att förlåta sin nästa. När jag var ung tänkte jag ibland att nu har vi kommit så långt i vår överlåtelse att det där med förlåtelse det är inte så viktigt längre. Ack hur fel jag hade!  På samma sätt kunde jag tycka att bedja Fader Vår bönen mest var något religiöst, något som kyrkliga och "halvfromma" höll på med. Vi som tillhörde t.ex pingströrelsen eller var med i maranata behövde inte bedja den bönen eftersom vi var så "fria". Jag tror a