Fortsätt till huvudinnehåll

Får pionjärernas tro också bli vår tro?

 "Tänk på edra lärare, som hava talat Guds ord till er; se hur de slutade sin levnad, och efterfölj deras tro." (Hebr.13:7)

Idag hade jag möjlighet att läsa god, inspirerande litteratur; alltid lika upplyftande att ta till sig, åtminstone för den bokmal som nog många uppfattat undertecknad till att vara. Fyllda av tro och helig Ande skrev de om de fåvitska jungfrurna, Johannes Döparens kallelse och uppgift och vikten av barmhärtighet. Det som har skrivits under väckelse, det som fötts fram under kampen, det som bevarats för oss nutida läsare är en outtömlig skatt, som jag innerligt hoppas vi kan tacka Gud för. Inte minst kan vi ana det trosliv de levde tillsammans med både Gud och människor.

Efterfölj deras tro uppmanar oss Hebreérbrevet, och syftar på den levande tro våra förfäder haft. Den tro som föder liv, som blir till vittnesbörd för omgivningen och som smittar av sig, den tro som övervinner världen och omvandlas till praktisk handling. Den förnuftiga, snustorra tron, är vi inte ganska trötta på den? Längtar vi inte efter den tro som efterföljer predikan med tecken och under i en atmosfär av förväntan och salighet? Den tro som våra föregångare hade i gemenskap med sin Frälsare, önskar inte också vi efter att uppleva den markant, även i vår tid?

Nu har det gått ett drygt år sedan världen bokstavligen lamslogs av ett litet osynligt virus. Hur framtiden skall bli vet vi inte, men vi kan ana att stora förändringar är på gång. Vi har inte kunnat samlas, bedriva verksamhet eller umgåtts på det sätt vi varit vana med. Vi har fortfarande möjlighet att sända "på nätet" och säkert har budskapet om den uppståndne nått människor via cyberrymden. Jag såg förresten i morse dopförrättning hos hillsong-vännerna och det gläder mig att det finns de som vill och  vågar praktisera dopsanningen, trots allt hot i form av epidemi, konkretism eller teologiska luddigheter. 

Vad det gäller dopet så är bibeln så tydlig, att det inte borde råda några som helst oklarheter kring det hela. Till och med Jesus själv blev döpt, syndfri som han var, och detta som ett exempel på hur vi, hans efterföljare bör göra. Begrava vårt gamla liv i vattnets böljor, för att uppstå i ett nytt väsende, i liv. 

Utan tro är det omöjligt att täckas Gud och genom tron och ordet har församlingen gått framåt år efter år. Om Jesus dröjer och vi får leva, hur kommer det då att se ut efter några år? Har kyrkorna öppnat upp igen? Har väckelsevindar blåst fram genom landet eller är det de underjordiska församlingarnas tid? Om inte vi får uppleva samma kraft och samma tro som bodde hos våra förelöpare är det risk att det går för Sverige på liknande sätt som det gick för de sju församlingarna i Uppenbarelsebokens andra och tredje kapitel, det återstår mest ruiner av vad det varit och andra krafter har tagit över landet. 

Nej, sök Gud så länge Han låter sig finnas. Natten kommer då ingen kan verka. Än är vi inte där. 

Skall Kristus när han kommer igen på himlens sky Då finna att du sover och sitter fast i dy. Skall tro hos dig han finna och olja i ditt kärl Att lampan klart kan brinna Snart brudgummen är här.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Fortsätt kampen

 " Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana er att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga." ( Judas. 1: 3 ) Det gäller att fortsätta kampen för tron, tron på den uppståndne Jesus, hans budskap -  och att förmedla budskapet vidare till oss som lever idag. Kampen för den levande tron är under ständig attack. Världen med dess ideal vill ständigt föra församlingen längre och längre från dess kärna och ursprung, och fjärma den enkla Jesustron från folket. Religiösa traditioner - av vilket slag det än vara må - kan ändå inte ersätta det levande gudslivets innersta väsen. Mycket av vad som en gång fötts i elden, har under årens lopp mer och mer stagnerats  till fromma övningar och goda vanor, utan någon större genomslagskraft.  Det vimlar av olika läror, bibeltolkningar, teologiska utläggningar, mer eller mindre aktuella och trovärdiga. Tid