Min kära hustru och jag var nyligen och gästade några vänner. Under de dagarna sjöng vi en kör tillsammans och den sången får vara dagens bidrag i den andliga striden. Sången är skriven av Conrad Björkman.
1 Du trötta barn, som suckar än: "det syns så långt till himmelen. Jag känner mig så arm och tom, det är väl bäst jag vänder om."
Kör: Håll ut, håll ut i tron ännu en liten tid! Ty snart är det slut på livets strid. Då nöd och sorg ha fått sin grav och sista tåren torkats av.
2 "Men jag är ung och kanske får på resa vara många år. Hur skall väl jag, ett ringa lamm, en gång till målet hinna fram?"
3 För dagar, som ej kommit än, du må ej sörja, unge vän. Ty kommer dag, så kommer råd, för dem som lever av Guds nåd.
4 Vad mer om vägen blir för trång, så vet, den kan ej bliva lång. Nej, inom kort den tager slut, sen får du evigt vila ut.
5 Så frukta ej! O, själ hav tröst och lyssna glad till herdens röst: "Ej någon jag borttappa vill, som i mitt sköte vilar still."
Hej! Den här sången hörde jag som hastigast på en gudstjänst i Helsingborg. Men jag har inte lyckats hitta någon inspelning eller noter till den. Vet du om den går att lyssna på någonstans? Hade jättegärna lärt mig spela den!
SvaraRaderaFrid! /Carl