Fortsätt till huvudinnehåll

Saxat från dagens händelser

Idag hände något som mottogs på olika sätt och vis, något som många önskat att aldrig skulle ha skett. Jag tänker på frigivningen av Helge Iversen f d Fossmo. Den tragiska utvecklingen i Knutby, hela det mörka dramat med osunda ledargestalter i spetsen är en stor sorg för hela kristenheten, något jag tror att många helst vill glömma och t o m förtränga. 

Det blev många år i fängelset för Knutbypastorn. Han uppfattas av majoriteten som en ärkeskurk och ärkeknöl som man måste hålla så långt avstånd till som möjligt. Och hur blir livet för honom då han kommit ut i "frihet"? Kan han leva på ett någotsånär vanligt sätt? Trots allt har han sonat sitt brott men möts av allmänheten som evigt dömd och fördömd. Förvisad till helvetets förgård. 

Ett annat besked som rapporterades var att f d redaktören för tidningen Dagen, Olof Djurfelt lämnat det jordiska livet i en ålder av 90 år. En begåvad karl . Åsikterna går isär när det gäller hur han förvaltade arvet efter pingstpionjärerna. Jag såg honom endast på håll och kom aldrig att samtala med honom. Minns dock att han och Arne Imsen ofta såg olika på andliga ting, något som inte var oväntat. 

Från Imsen är steget inte långt till Aage Samuelsen som idag skulle ha fyllt 107 år. En färgstark förkunnare och gudabenådad sångförfattare, men ett ack så bräckligt kärl. Hans sångskatt lever. Broder Aage var frimodig och ville verka för sin Frälsare även om hans metoder inte alla gånger var helt genomtänkta och frukten inte enbart god. Men vid det stora namnuppropet en gång skall Aage vara med i den jublande sångarskaran. 

En av hans sånger får avsluta; 
Till Harpors spel med segerpalm i handen Vi sjunger Guds och Lammets nya sång. Och alla de som tillbad Gud i Anden, skall vara där i evigheten lång.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Annorlunda

 En dikt av Nils Bolander När man ska till och dö blir allting annorlunda. En droppe ångest i leendet som en södergök i ett sommarlandskap. De lätta orden bli så tunga och tystnaden så besjälad, så full av ekon och outtalade önskningar. Huvudsak blir bisak, och man får ett ögonmärke bortom alla nära och kära: hemlandet. När man ska till att dö, kommer resfebern över en som en nordisk skymning och en iver att få trycka händer till tack och förlåt före avfärden. Luften ropar av avsked som vildsvalornas bevingade plog mot söder i glasklar oktober med en lockelse bortom allt förnuft.  När man ska till att dö blir allting annorlunda.