Festernas fest

" Och när gästabudet skulle hållas, sände han ut sina tjänare och lät säga: Kommen, ty nu är allt redo " (Luk.14:17)

Det himmelska gästabudet, är det någonting du ser fram emot med glädje och förväntan? Festernas fest, som vida överträffar nobelfesten, då den är som bäst? 

Nog har vi något stort att vänta på minsann. 

Här uppe i vårt kalla Norden firar vi inte bröllop särskilt mycket. Många väntar med att gifta sig in i det längsta och gör det då under stillsamma former. Andra drömmer om att ha det där magiska sagobröllopet, men en mängd praktiska detaljer omöjliggör att det kan bli verkligt. 

Borta i "österland" firas däremot bröllop med pompa, ståt och glans. Åtminstone inom vissa klaner, kulturer och folkslag. Det är därifrån bibeln hämtar bilden av himmelriket som ett bröllop. På bröllop, där trivs man, där har man roligt och då har man inte heller särskilt bråttom. De jordiska förpliktelserna läggs då åt sidan, för att istället glädjas tillsammans med brudparet. Det vanliga arbetet får då vänta, nu skall de unga tu firas ordentligt, ibland i dagarna tre. Fastrar, mostrar och kusiner trängs vid de rikt uppdukade borden, där mat finns i överflöd, musik spelas oavbrutet och ingen har bråttom med att lägga sig, man är där för att trivas. 

Kan detta vara en bild på himlen? Där alla frälsta genom årtusenden trivs tillsammans och i dess mitt står det Slaktade Lammet, föremålet för all bröllopsglädje, pompa och ståt? Inte skall det snålas på det bröllopet, värden, Gud själv låter alla jordiska bröllop överträffas av det storslagna som han iordningsställer för sin son. 

För att bejaka denna inbjudan fordras dock att du fått dina synder förlåtna i Lammets blod. Din förträfflighet ger dig ingen gratisbiljett dit? Din klanderfria moral gör inte att får förtur på något sätt. Endast genom tron på Jesus är du välkommen in. Men nu är du väl alltför hård och dömande, det finns ju många bra människor, fast de inte betraktar Jesus som enda vägen till Gud? Ska inte dom få vara med? 

Men om de inte vill ha något att göra med brudgummen, skall de vara med ändå? Hur trivsamt och roligt skulle det bli för dem? Accepterar man inte brudgummen, tackar man då inte nej till att komma?

Bröllopsgästerna är kanske inte de du tänker dig möta därovan. Ej heller kommer vi att utbrista: - är han här, hur kom hon in hit? Rangordningen vid borden är ej heller som vi tror och lätt tänker. Då nåden överskuggar vida långt mer än vad vi kan tänka, blir det stora gästabudet en spännande överraskning. Vilka som är med vet jag inte svaret på. 

Troshjältar och helgon har sin plats, men jag tror också att många som vi inte räknat med återträffas i de himmelska gemaken. De som aldrig blev nånting att räkna med under sin jordiska tillvaro, de får nu vara med och fröjdas inför Lammet. Ära, Halleluja!

Men vi läser också om en man som inte var klädd i bröllopskläder, som inte fick vara med. (Matt.22:11) Var han för dåligt klädd? Jag tror inte det. Var hans klädsel frånstötande, utmanande eller allmänt olämplig? Knappast. Jag tror mer på att han var väldigt propert och stiligt klädd, så praktfull att han kunde kallas för en riktig snobb. Den enkla dräkt som gästerna skulle ha, dög inte åt honom.

På samma sätt blir det med vissa intelligenta, självsäkra människor. Försoningen med det enkla korset är alldeles för simpelt, bröllopsdräkten alldeles för tarvlig för min präktiga person. Därför kommer inte heller det himmelska bröllopet falla dem i smaken. 

Jag tror inte att jag är ensam om att vänta och längta tills det är dags? Under tiden kämpar vi trons goda kamp och vinner människor tills bröllopssalen blir full. Då smäller det, Ära Halleluja! Festen kan börja.

Och du som tycker att du inte hinner komma dit, du har så mycket att göra, dig tycker jag inte heller synd om. Det är ditt val, men anar du inte vad du kommer att gå miste om? Festernas fest. Men gör som du vill. Vi är många som längtar dit. Och kanhända blir det tidigare än vi anat. Bröllopsvärden är ju känd för att vara överraskningarnas Herre.