Klippan Kristus

"På denna klippa skall jag bygga min församling" (Matt.16:18)

Det är Jesus själv som säger detta, han som är klippan, stenen , den slutsten som skall föras fram under jubelrop. (Sak.4:7) 

Dödsrikets portar skall icke bliva henne övermäktiga. Församlingen, den av världen uttagna ecclesian, hon kan ej försvinna, ej heller utrotas; trots motstånd, förföljelse och en mängd försök att förpassa den till det förgångna, något som främst hör historien till. 

Församlingen är alltjämt en levande organism, bestående av systrar och bröder som sagt sitt ja och sitt amen till den uppståndne. Dessa kämpar trons goda kamp tillsammans med Jesus. På den klippan vilar hela församlingen,- på klippan Kristus. 

Vi får vila ut hos klippan. Gömd i Kristus. Vi får hämta kraft i klippan. Bli fylld av Kristus. Vi får gråta ut vid klippan. Tröstade av Kristus. Vi får glädjas vid klippan. Trivas hos Kristus. Vi får ha vårt hopp vid klippan. Vänta på Kristus. 

Saliga verklighet. Församlingen kommer inte att dö utan istället evakueras till högre ort. Tills dess sprider vi de glada nyheterna vidare. Om Kristus och hans rike. 

Klippa, du som brast för mig, Låt mig gömma mig i dig. Vattnet, blodet som går fram, från ditt hjärta, O Guds Lamm. Bliver mig en dubbel bot Emot synd och lagens hot. 

Med min svett och möda jag Aldrig fylla upp din lag. Om av nit min själ än brann. Tåreström från ögat rann, står min syndabörda kvar; Blott i dig jag frälsning har.