Fortsätt till huvudinnehåll

Kärleken till Jesus är likt ett äktenskap

Häromdagen frågade en skolkamrat mig om jag hade något tips på någon lämplig bröllopsdikt. Vi såg på några förslag  och fann följande vers, skriven av en för mig alldeles okänd person:

" Ett lyckligt äktenskap kräver att man förälskar sig många gånger och varje gång i samma person. " 

Här finner vi idealet för ett långt, lyckligt liv tillsammans med den du älskar. Kärlekens ständiga förnyelse. Så är det också med relationen till vår Frälsare, den behöver regelbundet få nytt liv. Om du inte vårdar livet med den du älskar, är risken stor att kärleksglöden småningom falnar av och hela tillvaron snurrar kring "den vardagliga jargongen" , vardagslunken med alla dess tråkigheter och grå tristess. Den man älskar blir inte lika spännande längre och något annat fångar mitt nyväckta intresse.

Håller du dig inte nära Jesus finns det risk för att ditt andliga liv försvagas och andra intressen och " avgudar " tar hans plats. Det behöver inte vara något syndafall som drar dig längre bort från Herrens ansikte. Inte alls! Det räcker med att du försummar ordet, bönen och regelbundenhet i ditt andliga liv, för att en annan herre, mer eller mindre obemärkt flyttar in och övertar kontraktet.

- Ett lyckligt äktenskap kräver att man förälskar sig många gånger och varje gång i samma person. 

Så enkelt i teorin, men ack, ack, ack så svårt ibland i praktiken. Att bli olyckligt kär är närapå något av det besvärligare en människa kan råka ut för. Vi rår inte över våra känslor, men vi kan påverka hur vi agerar om det drabbar oss. Sådant kan hända den bäste, den som troget tjänar år efter år. Allt detta vet Herren om och han sörjer då han ser sina barn välja andra vägar, andra stigar, andra mål eller andra ideal istället för att stanna kvar hos honom.

Det är lätt att tro att gräset är grönare på andra sidan staketet, och världen med alla dess utbud, lockelser och erbjudanden har i alla tider velat föra bort den kristne från livet i Gud. Utan hjärtats kärlek och förnyelse är det inte alls svårt att falla offer på materialismens altare. Mer än en levande kristen har vaknat upp när dess krafter fått klorna i ett byte som trodde att ; något sådant  kommer aldrig att hända mig. Tänk på Petrus som så ivrigt bedyrade sin trohet gentemot sin Herre, men som i provets stund så fräckt förnekade honom.

Hos Herren finns förlåtelse. På samma sätt som han förlät Petrus, så förlåter han dig och mig när vi misslyckas. Det gäller blott att vi erkänner det. Lev i förnyelsen med Jesus, så att du kan bevara den första kärleken, på samma sätt som du en gång sade ditt " Ja " till honom. Detta behöver inte vara en illusion, det kan vara en verklighet. Inte då, inte i morgon utan nu, idag, kan det ske. Nu är min kärlek till honom stor, nu ger jag mitt liv för honom. Nu är det möjligt att förnyas i tron, imorgon kan det vara för sent.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Annorlunda

 En dikt av Nils Bolander När man ska till och dö blir allting annorlunda. En droppe ångest i leendet som en södergök i ett sommarlandskap. De lätta orden bli så tunga och tystnaden så besjälad, så full av ekon och outtalade önskningar. Huvudsak blir bisak, och man får ett ögonmärke bortom alla nära och kära: hemlandet. När man ska till att dö, kommer resfebern över en som en nordisk skymning och en iver att få trycka händer till tack och förlåt före avfärden. Luften ropar av avsked som vildsvalornas bevingade plog mot söder i glasklar oktober med en lockelse bortom allt förnuft.  När man ska till att dö blir allting annorlunda.