Han lämnade himlens härlighet

Det händer att vi delar upp varandra, vi människor, i olika samhällsklasser, för att på så sätt markera vår tillhörighet. Fattiga och rika, de med hög skolning, fina betyg och universitetsstudier, kontra kroppsarbetare, de som utför sysslor för att betjäna andra, praktiska göromål och befinner sig långt nere på samhällsstegen. Underklass och överklass. Vanliga knegare och en utvald elit, med särskilda privilegier. Men nu skall jag inte tala om klasspolitik, att lyckas eller inte lyckas eller vilka mål du har i livet, vad du vill bli eller vad du vill förverkliga.

I Guds rike råder andra normer. Vem är den störste? Den som tjänar och utgiver sig för andra. Här råder helt andra ideal än de som finns i världen. Det är inte fråga om att göra en klassresa uppåt för att bli något stort och märkvärdigt och på så sätt få inflytande, ha något att säga till om i avgörande frågor och uppvisa en strålande karriär, inte alls. 

Är det någon som gjort en klassresa nedåt att tala om så är det Mästaren själv, Jesus Kristus. Han lämnade himlens glans och härlighet för att födas i ett stall, i ett u-land och leva mitt ibland de mest utsatta, föraktade och enkla människor. Han utvalde några lärjungar åt sig, människor som kom från enkla förhållanden, inte en enda hämtade han ifrån den miljö där han egentligen borde känt sig mest hemma i, nämligen templet i Jerusalem. 

Av de skriftlärda, dåtidens religiösa elit, blev han aldrig accepterad. Ständigt ifrågasatt och uppfattades som en diva av rang med fräckheten att påstå sig vara Guds Son, deras efterlängtade Messias. Vilken hädelse. Att Han stigit ned ifrån den himmelska härligheten och stod livslevande mitt ibland dem, något sådant ville de inte acceptera. Femtio är gammal är du inte och vår fader Abraham har du sett? (Joh.8:57)

Finns det då ingen hejd på dessa överdrifter, divalater och galenskaper, tänkte dessa förblindade fariseer. De hade inte förstått vem

Han var. 

Inom vår egen väckelsehistoria finner vi efterföljare som stigit ned för att tjäna, som kunde ha levt ett rikt bekvämt liv, men istället gett sitt liv i barmhärtighetens tjänst. Utan fast inkomst i tro på Gud banade dessa väg för Andens välsignelse. Jag är inte emot att äga saker och ting, tjäna rikligt med pengar eller ha en examen. Däremot vet jag att frestelserna lätt blir desto större. Vi kan ju som bekant inte tjäna två herrar..... 

Tillbaka till den utvalda eliten. Personligen är jag glad för att inte ha den bakgrunden, ( även om frugan gärna skojar om att jag gärna skulle ha en vapensköld i Riddarhuset ) . Även inom arbetarrörelsen har det funnits ledande personligheter med bakgrund i överklassen som stigit ned och allierat sig med folket. Dessvärre har de inte haft så mycket till övers för kristendom. 

Han lämnade himlens härlighet för vårt eviga väl, Jesus Kristus. En dag skall han dock återvända, saliga hopp. Tills dess får vi fortsätta att tjäna varandra med glädje.