Fortsätt till huvudinnehåll

För tjugo år sedan

" För den skull skall en man övergiva sin fader och moder och hålla sig till sin hustru, och de skall då vara ett " (Matt.19:4)

För tjugo år sedan var jag i Uppsala. Mitt liv som ensamstående utbyttes mot att vi blev tillsammans, min fru och jag. Det dröjde ett halvt år innan vi förlovade oss i Köpenhamn och fem veckor senare gifte vi oss i nykterhetsföreningens gamla samlingssal utanför Östhammar. 

Mycket har förändrats då det gäller synen på äktenskap de sista decennierna. Förr var skilsmässor ovanliga, i synnerhet på landsbygden. Hur besvärligt man än hade det, hur olika man än var makar emellan; att skilja sig, nej, det gjorde man inte. 

Idag hör och ser vi ideligen hur den ene efter den andre skiljer sig. Orsakerna är många, men varje gång lika tragiskt då man väljer att inte längre vilja leva tillsammans med varandra. Att uppleva en skilsmässa är något av det smärtsammaste en människa kan vara med om, särskilt om det kommer in en ny person, en konkurrent i förhållandet. Någon som tar min plats, en annan som blir föremål för min livskamrats intresse och kärlek. 

Jag är glad över alla de som får sin relation att fungera. Det är stor nåd. Så finns det naturligtvis också äktenskap som egentligen inte borde ha instiftat alls, men vi vet hur kärleken kan vara, alldeles blind. Man ser inte längre än näsan räcker. Och det som verkade så spännande, så attraktivt , så romantiskt visade sig vara en bluff, innehållande svek och lögner. Ingenting någon vill uppleva eller genomleva. 

Från början hade Gud tänkt sig att två personer skulle leva tillsammans i ett livslångt äktenskap, något som verkligen kan vara allt annat än en dans på rosor. Att två människor skall underordna sig varandra år efter år bjuder på långt större utmaningar än de vad vi vanligtvis tänker oss.

Det berättas att den smått legendariske predikanten och Israelkännaren Hilding Fagerberg beskrev sitt eget äktenskap på följande drastiska sätt. " Då jag gifte mig, trodde jag att nu skulle jag segla in i äktenskapets lugna hamn. Istället möttes jag av ett krigsfartyg..." 

Tjugo år, och fortfarande gift, det tackar jag himlens Gud för. Men så fick jag också en hustru som varit till stor hjälp för mig under dessa år, trots att hon själv inte alltid vill höra talas om det. En idog hustru, var finner man en sådan frågar sig Salomo? (Ordspr.31:10)

Det går inte utan att vi människor ibland får krypa till korset, då vi inte alltid förstår varann eller vill foga oss efter varandras önskemål. Dock finns alltid en framkomlig väg - hur dunkel den ändå kan se ut - en förlåtelsens väg. Är du villig att förlåta? Så länge den dörren är öppen finns det hopp för framtiden.

Vi stäva mot samma stränder och sitta i samma båt. Här har du mina händer! Reskamrat, förlåt!



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Igår, idag, imorgon

 Gårdagen är förbi - morgondagen har vi inte sett - men idag hjälper Herren. Du har säkert både hört och läst detta citat och kanske också trott att det är hämtat direkt från Bibelns blad. Budskapet är vad bibeln lär, även om vi inte hittar just den formuleringen i den heliga skrift.  Vi har nuet.  Gårdagen med alla sina erfarenheter, minnen och vad det än vara må; hör historien till. Misstagen, hur gärna vi än ville att skulle vara ogjorda, får vi lämna bakom oss. I den backspegel vi ibland tittar i finns olika minnen. Heliga minnen då vi var gripna av stundens allvar, roliga minnen av vitt skilda slag men även sådant som mår bäst av att vara på sin nuvarande plats, slängda i glömskans oändliga hav. Det som är förlåtet, det är förlåtet. Vet du förresten om att det numera råder fiskeförbud i det havet och det giltiga fiskekort du tror dig ha fått, har av din Frälsare blivit förklarat som förfallet, utgånget ur sortimentet, ogiltigt. Du har ingen som helst rättighet att fiska där. Morgo

Tredje världskriget

Har tredje världskriget redan inletts? Ingen aning. Vad vi i nuläget vet är att det är väldigt spänt mellan öst och väst. Riktigt spänt. Inte oväntat kan vi kasta ut frågan; Hur långt har vi egentligen kommit i det profetiska skeendet? Det beror på vem du frågar. Personligen tror jag inte det är särskilt långt kvar till Jesu tillkommelse. Finns det något samband mellan invasionen i Ukraina och att de judar som ännu bor kvar där skall återvända till Israel? Har den profetia som Emanuel Minos lyft fram där den gamla damen i Norge sett tredje världskriget bryta ut någon koppling till dagens händelser? Frågor  där vi anar ett svar utan att kunna stadfästa ett svar med säkerhet.  Finnmarksprofeten och gudsmannen Anton Johanson såg många syner och uppenbarelser som redan skedde under hans egen levnad. Han dog 1928. Skandinavien har knappast haft någon profet av hans kaliber när det gäller drömmar och syner som just denne fiskarbonde från nordligaste Norge. De syner som han såg angående tredj