Fortsätt till huvudinnehåll

Vågar du ge åt din hyresvärd något?

" Tacka Gud i alla livets förhållanden " (1Tess.5:18)

Var igår kväll på ett bomöte för hyresgäster i det område vi bor i. Det var tal om att installera porttelefon i fastigheterna. Tydligen tillhörde jag den lilla minoritet av de församlade som hälsade förslaget välkommet. De som var med bestod till största delen av pensionärer som hade föga eller inget intresse av förslaget. Varför då? Jo, det kostade några kronor i hyreshöjning per månad. 
Ibland förvånas jag över människors snålhet som gränsar till girighet. Man sitter och räknar småsummor som man annars nästan kastar bort, men se hyresvärden han skall på inga villkor få något av mig. Så bedrar sig människan.

Ser vi vår himmelske Far som vår hyresvärd som under våra korta år härnere omhuldar oss så blir situationen något helt annat. Då ger vi med glädje. Detta tankesätt kolliderar totalt med världens tankesätt. Totalt. De förstår inte hur vi frivilligt kan ge ett öre till någon som inte utfört oss en tjänst, ett arbete eller ger oss någon förmån. Belöning utan prestation. Nåd utan baktankar. 
Till min fasa upptäcker jag att mitt ibland de grinigaste kärringarna där står också de, troende syskon med en hög andlig bekännelse. De som har en profil av att ; är det någon som är riktigt frälst och frigjord, så är det jag. Märkligt nog kan generositetens Ande lysa skarpt med sin närvaro. Tro inte ett ögonblick på att jag ens tänker tanken på att dela med mig utav det som jag fått till skänks, det är mitt, mitt, mitt. 

Men den som fått mycket förlåtet han älskar och desto mer. Hos honom svider det inte då han blir ombedd att dela med sig av sitt överflöd. Han vet att Gud välsignar honom och var och en som ger av ett glatt hjärta. Han vet att tron den bär genom allt. På samma sätt som Gud benådat honom så vill han/ hon vara med och bli till välsignelse för sin nästa. Någon har sagt att det sista som Gud frälser, det är plånboken. Det ligger någonting i det. Girighet hindrar dig ifrån Guds rike. Den girige ser sig själv som ekonomisk, skötsam och hedersvärd. Frågan blir; Gör Gud det också? Om någon ser sin broder lida nöd men inte öppnar sitt hjärta för honom, då bor inte Faderns kärlek i honom. 

Tänk om våra ögon kunde öppnas så vi riktigt ser vilken rik far vi har som har vårt bästa för sina ögon. Guds barn jag är, ack saliga ro och glädje. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Fortsätt kampen

 " Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana er att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga." ( Judas. 1: 3 ) Det gäller att fortsätta kampen för tron, tron på den uppståndne Jesus, hans budskap -  och att förmedla budskapet vidare till oss som lever idag. Kampen för den levande tron är under ständig attack. Världen med dess ideal vill ständigt föra församlingen längre och längre från dess kärna och ursprung, och fjärma den enkla Jesustron från folket. Religiösa traditioner - av vilket slag det än vara må - kan ändå inte ersätta det levande gudslivets innersta väsen. Mycket av vad som en gång fötts i elden, har under årens lopp mer och mer stagnerats  till fromma övningar och goda vanor, utan någon större genomslagskraft.  Det vimlar av olika läror, bibeltolkningar, teologiska utläggningar, mer eller mindre aktuella och trovärdiga. Tid