Vågar du ge åt din hyresvärd något?

" Tacka Gud i alla livets förhållanden " (1Tess.5:18)

Var igår kväll på ett bomöte för hyresgäster i det område vi bor i. Det var tal om att installera porttelefon i fastigheterna. Tydligen tillhörde jag den lilla minoritet av de församlade som hälsade förslaget välkommet. De som var med bestod till största delen av pensionärer som hade föga eller inget intresse av förslaget. Varför då? Jo, det kostade några kronor i hyreshöjning per månad. 

Ibland förvånas jag över människors snålhet som gränsar till girighet. Man sitter och räknar småsummor som man annars nästan kastar bort, men se hyresvärden han skall på inga villkor få något av mig. Så bedrar sig människan.

Ser vi vår himmelske Far som vår hyresvärd som under våra korta år härnere omhuldar oss så blir situationen något helt annat. Då ger vi med glädje. Detta tankesätt kolliderar totalt med världens tankesätt. Totalt. De förstår inte hur vi frivilligt kan ge ett öre till någon som inte utfört oss en tjänst, ett arbete eller ger oss någon förmån. Belöning utan prestation. Nåd utan baktankar. 

Till min fasa upptäcker jag att mitt ibland de grinigaste kärringarna där står också de, troende syskon med en hög andlig bekännelse. De som har en profil av att ; är det någon som är riktigt frälst och frigjord, så är det jag. Märkligt nog kan generositetens Ande lysa skarpt med sin närvaro. Tro inte ett ögonblick på att jag ens tänker tanken på att dela med mig utav det som jag fått till skänks, det är mitt, mitt, mitt. 

Men den som fått mycket förlåtet han älskar och desto mer. Hos honom svider det inte då han blir ombedd att dela med sig av sitt överflöd. Han vet att Gud välsignar honom och var och en som ger av ett glatt hjärta. Han vet att tron den bär genom allt. På samma sätt som Gud benådat honom så vill han/ hon vara med och bli till välsignelse för sin nästa. Någon har sagt att det sista som Gud frälser, det är plånboken. Det ligger någonting i det. Girighet hindrar dig ifrån Guds rike. Den girige ser sig själv som ekonomisk, skötsam och hedersvärd. Frågan blir; Gör Gud det också? Om någon ser sin broder lida nöd men inte öppnar sitt hjärta för honom, då bor inte Faderns kärlek i honom. 

Tänk om våra ögon kunde öppnas så vi riktigt ser vilken rik far vi har som har vårt bästa för sina ögon. Guds barn jag är, ack saliga ro och glädje.