Fortsätt till huvudinnehåll

Olja i lampan eller sladd till mobilen?

"Ge oss av er olja, våra lampor slocknar" (Matt.25:8)

I början av det 25:te kapitlet hos evangelisten Matteus finner vi liknelsen om de tio jungrurna. En text som var vanlig förr på ett klassiskt väckelsemöte. Som handlar om fem förståndiga och fem oförståndiga unga kvinnor. Alla väntar de på brudgummen och på att han skall uppenbara sig, men han dröjer. Och de somnar. Mitt i allt ljuder anskriet; se brudgummen kommer! Av någon anledning är de då tvungna att ha olja i sina lampor. Hälften har tagit med sig reservolja och hälften har glömt att göra det. De som saknar olja får knalla iväg till affären. Medan de är borta kommer Brudgummen. Och de som saknade olja blev inte insläppta på bröllopsfesten. 
Skall vi göra en modern variant av denna berättelse och överflytta den till vår kultur och vår tid, så kunde det heta: - Tio tjejer var på väg till en bröllopsfest. De hade stämt möte på vägen där bussen med de andra bröllopsgästerna skulle möta upp dem. Men bussen dröjde. Fem av dem hade tagit med sig laddningssladd, medan fem hade glömt kvar den hemma. Tjejerna scrollade på sina mobiler, lyssnade på musik och yotubeklipp. Tills de somnade och mobilerna laddades ur. Plötsligt får någon av dem ett sms, strax innan hennes mobil dör, att snart är bussen framme. Bröllopsinbjudan ligger i telefon och skall visas vid ombordstigning. De som saknar laddningssladd går in på Elgiganten för att köpa sladd. När de kommer ut har bussen redan dragit iväg. De lyckas ta sig till bröllopsfesten men värden vill inte släppa in dem. " Jag känner er inte" säger han utan att erbjuda dem möjlighet att ladda på mobilerna. 

Måhända haltar bilden något. Att ha olja I lampan handlar om att vara fylld med den helige Ande. I väntan på Konungens ankomst. Idag lever många i och runt sin telefon. Ett liv utan den skulle bli i det närmaste otänkbart, I alla fall väldigt annorlunda. Och laddningssladden blir då en nödvändig nyckel. Den som stått med en urladdad mobil i en situation då han/ hon verkligen skulle ha behövt den inser hur viktig den lätt har blivit. Tänk om Brudgummen kommer idag eller ikväll! Hälsar du honom då med jubel "Välkommen?"

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Fortsätt kampen

 " Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana er att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga." ( Judas. 1: 3 ) Det gäller att fortsätta kampen för tron, tron på den uppståndne Jesus, hans budskap -  och att förmedla budskapet vidare till oss som lever idag. Kampen för den levande tron är under ständig attack. Världen med dess ideal vill ständigt föra församlingen längre och längre från dess kärna och ursprung, och fjärma den enkla Jesustron från folket. Religiösa traditioner - av vilket slag det än vara må - kan ändå inte ersätta det levande gudslivets innersta väsen. Mycket av vad som en gång fötts i elden, har under årens lopp mer och mer stagnerats  till fromma övningar och goda vanor, utan någon större genomslagskraft.  Det vimlar av olika läror, bibeltolkningar, teologiska utläggningar, mer eller mindre aktuella och trovärdiga. Tid