Fortsätt till huvudinnehåll

O, Golgata härliga ljuvliga plats!

 Det finns många sånger som handlar om Golgata, försoningen och frälsningen. Platsen Golgata, belägen strax utanför Jerusalem, spelar en avgörande roll i världshistorien. Trots att platsen är en avrättningsplats av värsta tänkbara slag, med det fruktansvärda straffet att korsfästas som sitt kännetecken, kan vi ändå paradoxalt säga; Härliga Golgata!

 Varför det? Jo, det är tack vare Golgata som du och jag kan tillbringa evigheten tillsammans i himlens salighet på grund av Jesu lidande, försoning och uppståndelse! Vi älskar inte platsen för dess fullständiga, vansinniga ondska, utan för dess avgörande seger för en fallen värld! Att Jesus tog all synd på sig och på så sätt försonade världen med Gud! Denna fasansfulla avrättningsplats är ingalunda föremål för någon pilgrimsresa eller "helig plats". På intet sätt. 

Men den seger som ändå triumferade efter att Jesus utropat: "Det är fullbordat" och den tjocka täckelsen nere i templet brast itu gjorde, att vägen mellan Gud och människan åter stod öppen! Du och jag kan på nytt äga personlig gemenskap med levande Gud, inte endast prästen, profeten och konungen som det var under gamla förbundets dagar. Slutuppgörelsen fullbordades inte på långfredag, men djävulens makt övervanns, Världen är än i den ondes våld. Men en dag skall den onde kastas i den brinnande sjön och det eviga paradiset blir ett faktum - Ära vare Gud!

Över till den sång som beskriver försoningens verklighet, för var och en som övergått - från död till liv!

O, Golgata, härliga, ljuvliga plats! Du frälsning och nåd mig berett. Där domen gick över mig själv och mitt liv, Och jag blev med domaren ett.

kör: Ett med min Gud - han är min, jag är hans, Härlig förlossning på Golgata vanns; Domaren syndarens dom på sig tog, Medlaren själv för mig dog.

O Golgata, härliga, ljuvliga plats! Där öppnades vägen så fri. Den väg som går hem till den himmelska stad, Där evigt all sorg är förbi.

O Golgata, härliga, ljuvliga plats! Där nåd, endast nåd delas ut. Där ej bliver fråga om stor eller störst, Nej, där är berömmelsen slut.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Fortsätt kampen

 " Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana er att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga." ( Judas. 1: 3 ) Det gäller att fortsätta kampen för tron, tron på den uppståndne Jesus, hans budskap -  och att förmedla budskapet vidare till oss som lever idag. Kampen för den levande tron är under ständig attack. Världen med dess ideal vill ständigt föra församlingen längre och längre från dess kärna och ursprung, och fjärma den enkla Jesustron från folket. Religiösa traditioner - av vilket slag det än vara må - kan ändå inte ersätta det levande gudslivets innersta väsen. Mycket av vad som en gång fötts i elden, har under årens lopp mer och mer stagnerats  till fromma övningar och goda vanor, utan någon större genomslagskraft.  Det vimlar av olika läror, bibeltolkningar, teologiska utläggningar, mer eller mindre aktuella och trovärdiga. Tid