Fortsätt till huvudinnehåll

Vintertid

I natt skall klockorna ställas fram en timme. Vi får således sova en timme längre. Ja sova, är det en Guds välsignelse eller slöseri med tid? Ja, det beror nog på vem du frågar. Men Gud har skapat oss människor på sådant vis så att vi genom sömnen laddar våra batterier.

En timme mer till godo. Det är mycket som kan hinna ske under loppet av sextio minuter. Majoriteten av befolkningen märker dock inte så mycket av den nattliga timman, då sommartid övergår i vintertid. Man sover som vanligt. Endast ett fåtal ställer om uret vid trebläcket. Och om klockan skall ställas fram eller föras tillbaka vållar ibland problem för somliga. Hur var det nu egentligen, framåt eller bakåt? Det stora himlauret tickar hur som haver allt närmare denna tidsålders avslutning med segerfinalens glädjebudskap; Jesu tillkommelse i härlighet!

En timme till godo, en timme mera nåd från höjden. En timme kan kännas oändligt lång när ingenting händer, vi är uttråkade, sjuka eller väntar på något som vi helst vill få gjort så snabbt som möjligt. En timme kan också schwissa förbi som en fingerknäppning, särskilt under förhållanden då vi har roligt, vi utför någon syssla som vi trivs med eller är tillsammans med intressanta personer. En timme av ditt liv, tänk om du ger Gud den? 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Annorlunda

 En dikt av Nils Bolander När man ska till och dö blir allting annorlunda. En droppe ångest i leendet som en södergök i ett sommarlandskap. De lätta orden bli så tunga och tystnaden så besjälad, så full av ekon och outtalade önskningar. Huvudsak blir bisak, och man får ett ögonmärke bortom alla nära och kära: hemlandet. När man ska till att dö, kommer resfebern över en som en nordisk skymning och en iver att få trycka händer till tack och förlåt före avfärden. Luften ropar av avsked som vildsvalornas bevingade plog mot söder i glasklar oktober med en lockelse bortom allt förnuft.  När man ska till att dö blir allting annorlunda.