Fortsätt till huvudinnehåll

Ifrån hjärtat utgår.....

 " Men vad som går ut ifrån munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som orenar människa. Ty från hjärtat komma onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse. " (Matt.15:18-19)

Dessa ord av Mästaren själv utgör sällan stommen för predikotexten under ett vanligt söndagsmöte. Synd och orenhet är inga begrepp vi torgför direkt, vi vill inte stöta oss varken med eller på varandra. Ofta behandlar vi synden med silverhandskar, vi vågar inte riktigt konfrontera hjärtats inre ondska, trots att vi allra innerst inne vet att det förhåller sig så. Människan är inte alltid så god som hon vill utge sig för att vara. Det har aldrig varit ett omtyckt ämne, detta med att plocka fram synden och dess förödande konsekvenser. Att göra upp med sin synd, nej tack, det vill vi inte göra, vi skjuter fram problemet på framtiden och tror att det automatiskt kommer att lösa sig på något mirakulöst oväntat sätt, fast vi innerst inne vet att det inte kommer att hända. Den syndabörda som tynger ner oss skyller vi gärna på något helt annat, skulden ligger helst hos min nästa och att finna orsaker och bortförklaringar är ingen svår sak; det är betydligt svårare att inse att även jag är i behov av samma nåd som den som misslyckats totalt med sitt liv.

Ändå heter det; att från hjärtat utgår...., och så räknas en rad försyndelser upp. De flesta håller med om att onda tankar, de uppstår hos oss själva. Visst kan vi bli provocerade, sårade och livet kan orättvist drabba somliga medvandrare, men de onda tankarna, de uppstår ändå i vårt eget hjärta. Vi vill ge igen, särskilt då vi känner oss påhoppade, vi vill glänsa över vår duktighet, vår prestation eller vår egenrättfärdighet och ibland finns det knappast någon hejd på självinsikt då vi presenterar oss för varandra. Vi talar om alla människors samma värde, men i praktiken gör vi inget annat än att tävla, vi tävlar om vem som är störst, vackrast och mest framgångsrik, vem som har mest pengar, finaste titel, snyggaste kropp eller nyaste hus. Samtidigt som den ene vältrar sig i lyx och överflöd, lider den andre i sitt armod för sin överlevnad. 

Majoriteten av oss anser att det är fel att mörda, vara otrogen, stjäla och "snacka skit" bakom ryggen. Trots allt uppstår de tankarna i våra egna hjärtan. Nu är det inte många som bokstavligen tar livet av en medmänniska, men om du hatar din broder är du en mandråpare (1Joh.3:15). Och en riktig plågoande som du står i beroendeställning till, kan fullständigt fördärva ditt liv. Inte många skilsmässor slutar smärtfritt även om det förekommer fall där en skilsmässa är det bästa alternativet. Vänsterprassel, olycklig besvarad kärlek kommer trots allt från våra egna hjärtan även om vissa känslor kan vara nog så svåra till att få bukt med. Att råka ut för tjuvar som skrupelfritt berövar dig dina ägodelar är mångens mardröm, men var uppstår begäret efter det som inte är mitt? I hjärtat. Och visst kan det vara frestande nog att sprida ut falska, ofördelaktiga rykten om min nästa som så djupt har sårat, kränkt eller svikit mig. Det kan göra riktigt ont och vi väcker hämndbegäret till liv genom att vräka ur oss något riktigt elakt och smaskigt lockande om vår fiende. Och dessutom gotta oss ordentligt i min nästas misslyckande. Var uppstår tankarna att frossa i skvaller? I vårt eget hjärta.

Vart skall vi då ta vägen för att göra upp med syndens konsekvenser? Till Jesus, han som har makt att förlåta. Han kan förvandla våra hjärtan. Att bli frälst är inte i första hand frågan om att försöka bli en bättre människa som inte ljuger, stjäl, svär, super eller gör moraliska övertramp, som genom vissa yttre beteenden visar omvärlden hur man borde leva. Nej, det handlar om ett andebyte, ett nytt hjärta, att helt enkelt lämna allt åt Gud. Att bli en ny skapelse i Kristus. Detta är inget som du till fullo kan förklara, det måste upplevas och erfaras. Genom att bekänna Kristus för omvärlden stärks du i din tro. Så lever inte mera jag utan Kristus lever i mig.

Människohjärtat med alla dess tankar, vem kan övervinna det? Endast Jesus. Ständigt denne Jesus, kanske du tänker, men se, kristendom handlar egentligen inte så mycket om lagar, bud och förbud. Det handlar i första hand inte om religion, utan om en person, denne ständigt förekommande Jesus Kristus. Det slaktade Lammet som rev ner skiljemuren mellan Gud och människan (Ef.2:14) Att få varaktig frid med himmelens Gud. Det är det största du kan uppleva som människa. 

Alla brottas vi nog till mans med våra tankar, vår ovilja till efterföljelse, att förlåta och ge Gud all ära. Det är lätt att visa upp en from fasad, men inför vår Herre, han som rannsakar allt, hur har vi det ställt när allt kommer omkring? Är han nummer ett? Eller någon vi blott tänker på under några flyende söndagstimmar. Äger han hjärtat? Kan du helhjärtat tacka honom för frälsningens rika gåva? Eller blir han enbart en hobbyverksamhet vi ägnar tid åt då vi "känner för det"? Säger det ja och amen i hjärtat då du ber, läser skriften och umgås med Jesus? Connectar det med Anden? Då gläder det mig. Så får vi hålla fast, även under de dagar då himlen känns stängd, Gud avlägsen och hjärtat kallt. Nådens sol kommer åter igen att lysa fram för var och en som älskar och tror. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tredje världskriget

Har tredje världskriget redan inletts? Ingen aning. Vad vi i nuläget vet är att det är väldigt spänt mellan öst och väst. Riktigt spänt. Inte oväntat kan vi kasta ut frågan; Hur långt har vi egentligen kommit i det profetiska skeendet? Det beror på vem du frågar. Personligen tror jag inte det är särskilt långt kvar till Jesu tillkommelse. Finns det något samband mellan invasionen i Ukraina och att de judar som ännu bor kvar där skall återvända till Israel? Har den profetia som Emanuel Minos lyft fram där den gamla damen i Norge sett tredje världskriget bryta ut någon koppling till dagens händelser? Frågor  där vi anar ett svar utan att kunna stadfästa ett svar med säkerhet.  Finnmarksprofeten och gudsmannen Anton Johanson såg många syner och uppenbarelser som redan skedde under hans egen levnad. Han dog 1928. Skandinavien har knappast haft någon profet av hans kaliber när det gäller drömmar och syner som just denne fiskarbonde från nordligaste Norge. De syner som han såg angående tredj

Nuet och ålderdomen

 " Så tänk då på din Skapare i din ungdomstid, förrän de onda dagarna komma och de år nalkas om vilka du skall säga: "Jag finner icke behag i dem'. " ( Predikaren 12: 1 ) Jag har en vän som idag fyller 65 år. Fyller pensionär som det så vackert heter. 65 år är ingen hög ålder, idag, många är då fortfarande vid god vigör. Ett liv varar 70 - 80 år, heter det visst också ( Ps. 90: 10 ), fast många lever längre än så och att bli 100 år är inte ovanligt längre. I takt med att den västerländska levnadsstandarden stigit, har välfärden ökat! Hur framtiden blir, det vet vi inte. Den bild, som Predikaren målar upp då den beskriver ålderdomen är allt annat än ljus och föga uppbygglig för den moderna nutidsmänniskans tankevärld. Det heter nämligen följande i de återstående verserna i det 12:te kapitlet: " ja, förrän solen bliver förmörkad, och dagsljuset och månen och stjärnorna; före den ålder då molnen komma igen efter regnet, den tid då väktarna i huset darra, och de sta