Fortsätt till huvudinnehåll

Tältmöte, något för vår tid?

 Läste till min stora glädje att det även i år finns de som vågar resa ett tält och anordna väckelsemöte! Skulle det då vara något, tältmöten i vår upplysta tid? Men visst är det ändå något speciellt med tältmöten, atmosfären - en förväntan, vad kommer att hända ikväll? Visst, vilken väderlek det är inverkar förstås, jag har suttit och svettats under gassande tältdukar, nästan huttrat i närheten av värmefläkten, viftat bort flugor som envist surrat runt ögon och öron, kliat mig efter myggornas framfart och flyttat mig in så långt som möjligt för att slippa regndropparna vid stolparna. 

Trots att det är mycket arbete förenat med att resa ett tält är det ändå värt besväret. Jag menar de gånger Herren utgjuter sin olja ned över tältdukarna. Jag läste om en församling som beskrev tältet som en plats där folk blev frälsta, helade, fick nya bibelperspektiv, kände gemenskap, nåddes av profetiska budskap, blev fyllda med glädje, kände Guds kraft, fick se andliga uppenbarelser, lovsjunga Gud och helt enkelt njuta i hans närvaro. Allt detta har även undertecknad haft nåden att vara med om då Andens förtätade närvaro lägrat sig över en väntande lärjungahop. Ära vare Gud!

 Atmosfär - som är så svår att riktigt greppa, ja, du som upplevt något dylikt vet vad jag talar om. Atmosfär - närmare himlens skönhet och härlighet än jordens, såsom den fridfulla doft av välbehag och helighet i paradisets förgård. Atmosfär - som fört den sökande närmare avgörandets ögonblick, nu eller aldrig, evig salighet eller helvetets fasor?

Jag är tacksam för alla tältvälsignelser under livet. Men jag vill inte endast leva på gamla minnen, hur mäktiga och härliga de än må vara. Nej, jag vill nu få uppleva Guds kraft, hans trofasta ledning och själv få bli till en välsignelse för andra medvandrare, vare sig vi befinner oss i eller utanför tältet. Är det också din bön? Vill du överlåta dig mer åt den Smorde borta vid botbänken eller flyr du tältet genom att krypa ut på värmeröret till den kalla värld där du ändå inte känner dig hemma i? Jag vet vad jag väljer, vad väljer du? Så skall Guds frid som övergår allt förstånd bevara våra hjärtan och tankar i Jesus Kristus. (Fil.4:7)

Till bön och till lovsång nu samlas de fromma från städer och byar och fält. Som Israel fordom med jubel de komma Att bo några dagar i tält. Loven Herren loven Herren alla fromma Ty för oss han allting väl beställt. Frälst oss med mäktig hand löst alla syndens band Jubla, o Israel i dina tält!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Annorlunda

 En dikt av Nils Bolander När man ska till och dö blir allting annorlunda. En droppe ångest i leendet som en södergök i ett sommarlandskap. De lätta orden bli så tunga och tystnaden så besjälad, så full av ekon och outtalade önskningar. Huvudsak blir bisak, och man får ett ögonmärke bortom alla nära och kära: hemlandet. När man ska till att dö, kommer resfebern över en som en nordisk skymning och en iver att få trycka händer till tack och förlåt före avfärden. Luften ropar av avsked som vildsvalornas bevingade plog mot söder i glasklar oktober med en lockelse bortom allt förnuft.  När man ska till att dö blir allting annorlunda.