Fortsätt till huvudinnehåll

Tältmöte, något för vår tid?

 Läste till min stora glädje att det även i år finns de som vågar resa ett tält och anordna väckelsemöte! Skulle det då vara något, tältmöten i vår upplysta tid? Men visst är det ändå något speciellt med tältmöten, atmosfären - en förväntan, vad kommer att hända ikväll? Visst, vilken väderlek det är inverkar förstås, jag har suttit och svettats under gassande tältdukar, nästan huttrat i närheten av värmefläkten, viftat bort flugor som envist surrat runt ögon och öron, kliat mig efter myggornas framfart och flyttat mig in så långt som möjligt för att slippa regndropparna vid stolparna. 

Trots att det är mycket arbete förenat med att resa ett tält är det ändå värt besväret. Jag menar de gånger Herren utgjuter sin olja ned över tältdukarna. Jag läste om en församling som beskrev tältet som en plats där folk blev frälsta, helade, fick nya bibelperspektiv, kände gemenskap, nåddes av profetiska budskap, blev fyllda med glädje, kände Guds kraft, fick se andliga uppenbarelser, lovsjunga Gud och helt enkelt njuta i hans närvaro. Allt detta har även undertecknad haft nåden att vara med om då Andens förtätade närvaro lägrat sig över en väntande lärjungahop. Ära vare Gud!

 Atmosfär - som är så svår att riktigt greppa, ja, du som upplevt något dylikt vet vad jag talar om. Atmosfär - närmare himlens skönhet och härlighet än jordens, såsom den fridfulla doft av välbehag och helighet i paradisets förgård. Atmosfär - som fört den sökande närmare avgörandets ögonblick, nu eller aldrig, evig salighet eller helvetets fasor?

Jag är tacksam för alla tältvälsignelser under livet. Men jag vill inte endast leva på gamla minnen, hur mäktiga och härliga de än må vara. Nej, jag vill nu få uppleva Guds kraft, hans trofasta ledning och själv få bli till en välsignelse för andra medvandrare, vare sig vi befinner oss i eller utanför tältet. Är det också din bön? Vill du överlåta dig mer åt den Smorde borta vid botbänken eller flyr du tältet genom att krypa ut på värmeröret till den kalla värld där du ändå inte känner dig hemma i? Jag vet vad jag väljer, vad väljer du? Så skall Guds frid som övergår allt förstånd bevara våra hjärtan och tankar i Jesus Kristus. (Fil.4:7)

Till bön och till lovsång nu samlas de fromma från städer och byar och fält. Som Israel fordom med jubel de komma Att bo några dagar i tält. Loven Herren loven Herren alla fromma Ty för oss han allting väl beställt. Frälst oss med mäktig hand löst alla syndens band Jubla, o Israel i dina tält!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ny bok: De svarade JA på kallelsen

Min nya bok De svarade JA på kallelsen finns nu att förbeställa från Midnattsropet Förlag.  https://midnattsropet.se/produkt/de-svarade-ja-pa-kallelsen/  Från bokens baksida:  Följ med på en spännande tidsresa och möt 24 gudsmän och kvinnor som tjänade Gud på olika områden och platser under arton och nittonhundratalet.  Fattigdom, lidande och förföljelse hindrade inte dem att fullfölja sin kallelse. Denna bok vill förmedla hopp till efterföljare i vår nu så oroliga tid!

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Två viktiga ord !

      I mitt förra inlägg skrev jag något om den brustna förlåten. Ordet förlåt har två betydelser, dels det stora skynket i templet i Jerusalem, men ofta är det något annat vi tänker på då vi hör ordet förlåt. Betoningen är visserligen olika i det talade språket jämfört med det skrivna. Ändå är betydelsen av orden av stort evighetsvärde. Den brustna förlåten och försoningens betydelse tog jag upp i mitt förra inlägg. Utan den skulle vi inte nå himlen. Den andra betydelsen av ordet förlåt har även det konsekvenser för evigheten. Att förlåta sin nästa. När jag var ung tänkte jag ibland att nu har vi kommit så långt i vår överlåtelse att det där med förlåtelse det är inte så viktigt längre. Ack hur fel jag hade!  På samma sätt kunde jag tycka att bedja Fader Vår bönen mest var något religiöst, något som kyrkliga och "halvfromma" höll på med. Vi som tillhörde t.ex pingströrelsen eller var med i maranata behövde inte bedja den bönen eftersom vi var så "fria". Jag tror a