Kamp eller härlighet

 "Berusa er av kärlek" (H.V.5:1)

Höga Visan eller Sångernas Sång som den också kallas beskriver relationen mellan den förälskade bruden och dess brudgum, en bild på kärleksrelationen mellan Jesus och församlingen och Gud och Israel. Ibland möter vi människor som nästan är "berusade" av Jesus. Den bild de har av sin blivande brudgum är kanske inte alltid realistisk utan mer av svärmisk karaktär. De talar gärna om att gå från härlighet till härlighet och kan upplevas som "andligt berusade" som druckit av det nya vinet. I vinsalen har han fört mig in och hans banér är kärleken.

Den andligt berusade ser inte nyktert på tillvaron. Hans bedömning är inte tillräckligt tillförlitlig för att kunna möta fiendens skarpa kulor. Han blir lätt ett byte för krafter som driver iväg i felaktig riktning, bort från brudegemakets härlighet. I stället för att dras närmare Kristus blir avståndet längre. Man vill inte höra talas om kampen, överlåtelsen eller helgelsen då "den nya smörjelsen" faller. Får jag själv uppmärksamhet och några sekunders närvaro i rampljuset så blir jag tillfreds. Och det är klart, jag blir ju mycket hellre översköljd av härlighet än kämpar den tunga, ensamma kampen. Man talar gärna om den stora väckelsen som kommer att skaka Sverige med överfulla kyrkor och bönehus men mindre om alla de naturkatastrofer som utspelas rätt framför oss. Dock har allting sin tid.

Ty detta är den seger som har övervunnit världen, nämligen vår tro. Kampen utkämpas inte alltid i den synliga världen. Många böner har suckats upp till Gud i det fördolda. Troget i det lilla har Guds verk burits upp av bedjare och offrare. Allt efter som ondskan i världen ökar intensifieras kampen. Klimatet människor emellan blir kallare och mer obarmhärtigt. Egoism och själviskhet bryter ned vår värld som styrs av giriga äreskurkar och dess prelater. Man lovar folket frihet men är i själva verket förgängelsens trälar. Dag för dag närmar sig världen dess totala undergång. 

Men för att orka i den hänsynslösa kampen måste vi få se en skymt av Guds härlighet, annars dukar vi lätt under och ger upp striden. Att doppas i Guds gränslösa nådes- och förlåtesehav för att utrustas för fortsatt strid. Och vaccineras mot alla de otroshärdar som ständigt är i farten. Full av tro och helig Ande skådade Stefanus uppåt medan stenarna ven omkring honom. Han upplevde härligheten mitt i kampen. Gud är med oss och för sitt verk vidare fram tills basunen ljuder och den stora härligheten inträder. Låt oss vara nyktra nog och inse denna hemlighet som inte världens visa känner. Det är en dårskap för världen men ett hopp för Guds folk. Maranata - du vår Herre kom!