Fortsätt till huvudinnehåll

Den yttersta tiden

"Solen skall vändas i mörker och månen i blod, förrän Herrens dag kommer, den stora och härliga." (Apg.2:20)

Vad ger den yttersta dagen för tankar och känslor hos dig? Blir du skrämd eller är det ett hoppets budskap? Eller ställer du dig likgiltig inför vad som nu händer i världen? 

Allt sedan Jesu uppståndelse och himmelsfärd har vi levt i den yttersta tiden. Att vårt jordklot inte  är som vanligt är väl svårt att undgå. Inte minst med tanke på att hela städer mer eller mindre dränks nere på den europeiska kontinenten. På andra håll, borta i Nord- Amerika når sommarvärmen oanade höjder. Kanske du frågar varför vår himmelske Fader inte griper in och beskyddar ortsbefolkningen? Ofta utelämnar han besluten åt oss människor att avgöra. Mer sällan tvångsförvaltar han jorden som om han vore en dålig hyresvärd. Men vi vill inte leva som han önskar, omvända oss och vandra tillsammans med honom. Vi vill göra allting själv, vara vår egen lyckas smed och inte böja oss under någon högre makt.

I vilken ordning alla skeenden i det profetiska ordet kommer att gå i fullbordan finns många teorier. Det viktiga är att vara redo. Många har försökt räkna ut framtiden, men i regel har det inte skett såsom de förutsagt. Endast Herren själv har svaret. Hos Herren är makten. Ära, halleluja! 

Du kanske tror att Gud straffar redan här i tiden? Ibland kanske gränsen är nådd, vare sig vi ser det eller inte, men nog tuktar han oss, annars vore han väl ingen god far. Dock frestar han inte oss över vår förmåga trots att tiden förmodligen blir svårare och svårare. 

Medge ändå att trots allt är det en spännande tid vi lever i. Trots pandemier, ökenhetta och översvämningar. En tid vi blott anar konturerna av. Låt oss hålla oss nära Herren Jesus Kristus som för oss vidare, framåt ,uppåt och hemåt!

Det går hemåt genom allt, halleluja, Ingenting får mitt mod slå ned. Det går hemåt jag ser målet så nära, hela vägen har jag Jesus med. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ny bok: De svarade JA på kallelsen

Min nya bok De svarade JA på kallelsen finns nu att förbeställa från Midnattsropet Förlag.  https://midnattsropet.se/produkt/de-svarade-ja-pa-kallelsen/  Från bokens baksida:  Följ med på en spännande tidsresa och möt 24 gudsmän och kvinnor som tjänade Gud på olika områden och platser under arton och nittonhundratalet.  Fattigdom, lidande och förföljelse hindrade inte dem att fullfölja sin kallelse. Denna bok vill förmedla hopp till efterföljare i vår nu så oroliga tid!

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Två viktiga ord !

      I mitt förra inlägg skrev jag något om den brustna förlåten. Ordet förlåt har två betydelser, dels det stora skynket i templet i Jerusalem, men ofta är det något annat vi tänker på då vi hör ordet förlåt. Betoningen är visserligen olika i det talade språket jämfört med det skrivna. Ändå är betydelsen av orden av stort evighetsvärde. Den brustna förlåten och försoningens betydelse tog jag upp i mitt förra inlägg. Utan den skulle vi inte nå himlen. Den andra betydelsen av ordet förlåt har även det konsekvenser för evigheten. Att förlåta sin nästa. När jag var ung tänkte jag ibland att nu har vi kommit så långt i vår överlåtelse att det där med förlåtelse det är inte så viktigt längre. Ack hur fel jag hade!  På samma sätt kunde jag tycka att bedja Fader Vår bönen mest var något religiöst, något som kyrkliga och "halvfromma" höll på med. Vi som tillhörde t.ex pingströrelsen eller var med i maranata behövde inte bedja den bönen eftersom vi var så "fria". Jag tror a