Fortsätt till huvudinnehåll

Att lyssna på lärjungasätt

Dagens tankar hämtar jag från en andaktsbok där kyrkoherde Martti Simojoki skriver: "'Han väcker var morgon mitt öra, han väcker det till att höra på lärjungasätt" (Jes.50:4)
Att vara en lärjunge betyder att man lyssnar  till  lärarens ord och  råd. Då lärjungen inte själv  kan en sak, måste han med lyhört öra höra på läraren. Detta lyssnande är  i en kristen liv en sak av största vikt.  Man måste ta vara på Andens inre meningar. Man måste  ge akt på vad Herren vill säga i sitt ord. När en kristen med lärjungasinne läser Bibeln eller lyssnar till ordets förkunnelse, ber han stilla och suckar till Gud. Han väntar på  att  få del av  ordet, att Herren själv skall bryta en smula av det också åt honom.
Vi äger inte i oss själva denna förmåga att lyssna. Vi är benägna att med vårt eget förstånd försöka förklara allt för oss själva. Men vi råkar vilse. I andliga angelägenheter är vårt förstånd blint. Vi fattar inte ordet rätt på egen hand. Herren måste själv få väcka vårt öra att höra på lärjungasätt, med ett läraktigt sinne.
Det är ännu skäl att lägga märke till orden: "var morgon"! Det är just det  underbara, att Herren "var morgon" väcker lärjungarna, så att de rätt kan lyssna till honom. Han tröttnar inte på vår ohörsamhet, utan bemödar sig och gör om sitt arbete. Han väcker lärjungen och kallar honom till sig.
Då lärjungen inte själv kan något, är han helt beroende av sin lärare. Därför ansätter Han alltid Herren med sina frågor och böner. Och när han råkar ut för något som han inte kan fatta, nöjer han sig ändå med det som blir honom givet. Han gör det i den fasta förvissningen att allt som sker ändå är till hans bästa."

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Fortsätt kampen

 " Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana er att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga." ( Judas. 1: 3 ) Det gäller att fortsätta kampen för tron, tron på den uppståndne Jesus, hans budskap -  och att förmedla budskapet vidare till oss som lever idag. Kampen för den levande tron är under ständig attack. Världen med dess ideal vill ständigt föra församlingen längre och längre från dess kärna och ursprung, och fjärma den enkla Jesustron från folket. Religiösa traditioner - av vilket slag det än vara må - kan ändå inte ersätta det levande gudslivets innersta väsen. Mycket av vad som en gång fötts i elden, har under årens lopp mer och mer stagnerats  till fromma övningar och goda vanor, utan någon större genomslagskraft.  Det vimlar av olika läror, bibeltolkningar, teologiska utläggningar, mer eller mindre aktuella och trovärdiga. Tid