Fortsätt till huvudinnehåll

Vanans makt

 Det händer att vi ibland talar om vanans makt. Oftast märker vi inte hur stor dess påverkan är. Kommer vi in i ett mönster är det svårt att bryta dess vanebildning och allting sker på rutin. Mot bakgrunden av ovanstående så tror jag knappast jag är ensam om, att i mitt stilla sinne tänka; hur skall det bli nu, när det öppnas upp mer och mer och vi träffas igen. Ökar eller minskar deltagarna i t ex en gudstjänst eller på ett väckelsemöte? Har längtan och hungern hos svältfödda lärjungar väckt fram en "ton" efter något nytt, något mer? Har vi nått några nya vänner under de digitala sändningarna som vi nu möter "in the real life"? Eller kommer verksamheten att fortgå som förut, med samma mötesmaskineri som upprepar liturgin söndag efter söndag? 

Det är inte lätt att få gamla hundar att sitta och vi inom frikyrkligheten sitter dessvärre i samma båt. Såhär har vi alltid gjort, den här metoden har passat så bra förut, det finns ingen anledning att byta ut den. Visst kan vi bedja till Gud och det skall vi naturligtvis göra, men sätter inte vi oss i rörelse, så kommer inte heller han att påtvinga oss med sin Ande. Känner vi oss trygga eller blir vi oroliga när Anden är å färde?

De flesta kommer till tro på Gud i unga år. Antingen finns tron ​​i hemmet och modersmjölken eller så sker avgörandet innan tjugo års ålder. Ju äldre människan blir desto svårare blir det att bli frälst. Så är det också i ofta i en församling. I en ny församling är det ofta lättare för Anden att verka, mottagligheten är större, - medan traditioner ofta dominerar bland de som etablerat sig och då behövs det så mycket mer för att komma till stånd med förändringar. Har denna stilleståndsperiod fört oss närmare källan, Jesus Kristus, och nu är vi fulla av entusiasm och evangelisationsglädje inför sommaren. Må Gud hjälpa oss att kasta loss! Släppa förtöjningen och gå med Honom!


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Fortsätt kampen

 " Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana er att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga." ( Judas. 1: 3 ) Det gäller att fortsätta kampen för tron, tron på den uppståndne Jesus, hans budskap -  och att förmedla budskapet vidare till oss som lever idag. Kampen för den levande tron är under ständig attack. Världen med dess ideal vill ständigt föra församlingen längre och längre från dess kärna och ursprung, och fjärma den enkla Jesustron från folket. Religiösa traditioner - av vilket slag det än vara må - kan ändå inte ersätta det levande gudslivets innersta väsen. Mycket av vad som en gång fötts i elden, har under årens lopp mer och mer stagnerats  till fromma övningar och goda vanor, utan någon större genomslagskraft.  Det vimlar av olika läror, bibeltolkningar, teologiska utläggningar, mer eller mindre aktuella och trovärdiga. Tid