Fortsätt till huvudinnehåll

Ständigt mer hos Jesus

 K G Sjölin, evangelist och sångförfattare inom Helgelseförbundet skrev en mängd sånger. Den poetiska ådran väcktes till liv efter det att han fyllt 40 år. Det finns mycket inom den andliga och bibliska världen vi kan ha olika tolkningar och synsätt kring, men de flesta är ändå överens om att vi behöver mer av Jesus. Detta lyfter följande sång fram.

1 Ständigt mer hos Jesus; han är livets bröd, Då jag slipper hungra, slipper lida nöd. Och evad mig möter, blir ej nöden lång, Alltid får jag hämta, hämta gång på gång.

Kör: Ständigt mer hos Jesus, mer jag hämta får, Ständigt mer hos Jesus, när jag kraftlös går. Ständigt full av kärlek övernog han ger. Ständigt, ja, beständigt, halleluja, mer!

2 Ständigt mer hos Jesus, - Vem är honom lik? Är jag stundom fattig, han är alltid rik. Alltid full av kärlek, håller vad han sagt, Alla mina bördor på sig själv han lagt.

3 Ständigt mer hos Jesus, nog för varje dag, Rätter han mig dukat utav alla slag. Allt vad jag behöver utav fröjd och frid Har jag hos min Jesus för var särskild tid.

4 Ständigt mer hos Jesus, så är Faderns råd, Tills jag står därhemma, härligt frälst av nåd. Alla dagar sluten i hans omsorg väl, Har jag allt hos Jesus för båd´ kropp och själ.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Annorlunda

 En dikt av Nils Bolander När man ska till och dö blir allting annorlunda. En droppe ångest i leendet som en södergök i ett sommarlandskap. De lätta orden bli så tunga och tystnaden så besjälad, så full av ekon och outtalade önskningar. Huvudsak blir bisak, och man får ett ögonmärke bortom alla nära och kära: hemlandet. När man ska till att dö, kommer resfebern över en som en nordisk skymning och en iver att få trycka händer till tack och förlåt före avfärden. Luften ropar av avsked som vildsvalornas bevingade plog mot söder i glasklar oktober med en lockelse bortom allt förnuft.  När man ska till att dö blir allting annorlunda.