Fortsätt till huvudinnehåll

Kaleb och Josua

 "Vi kom till det land dit du sände oss. Och det flyter i sanning av mjölk och honung, och här är dess frukt. Men folket som bor i landet är starkt, och städerna är välbefästa och mycket stora; ja vi såg där också jättarna." (4Mos.13:28,29)

Har du hört talas om de tolv spejarna som sändes ut för att kolla in det nya landet, slutmålet för deras vandring. Då de återvänt tillbaka rapporterade de till Mose att visst, landet var bördigt och bra, man visade upp en stor medtagen druvklase därifrån, ett paradis på många sätt och vis - men där fanns också problem. Det skulle inte vara någon enkel match att inta de städer som fanns. Dessutom, jättarna hur skall vi klara av dem då? Nej, vi vågar inte, vi ger upp, det var trots allt bättre i Egypten. 

Känner vi igen den gamla visan? Vad ser vi ? Möjligheter eller problem? Vågar vi tro att Gud själv är med oss och strider för oss eller koncentrerar vi oss istället på det som är för handen, usch vad jobbigt, det där klarar vi aldrig, de problemen är alltför stora för att kunna övervinnas? 

Än en gång hade Israels folk sett med sina jordiska ögon på det förlovade landet med skepsis, visst är det bra, det som Gud har lovar oss, men kampen för att vinna det är för svår. Fienden är alltför mäktig, det är bäst att vi kapitulerar och erkänner oss besegrade.

Så ljöd diskussionerna i lägret. Stridsmoralen var minimal. Man såg problemen istället för möjligheterna.

Hur är det för oss idag? Ser vi löfteslandet i fjärran, det utlovade gudsriket, eller ser vi enbart problem och nederlag. Det är ingen som vill något längre, intresset för Guds verk har svalnat, vi är inte så många längre... eller? Vågar vi tro att Gud leder oss också idag? Dig och mig. På sina vägar och stigar?

Det ryktas om regeringsbyte? Tror du det skulle bli bättre? Är du mer intresserad av vad som händer i världen eller vad som sker i Guds rike? Får Jesus Kristus vara vår trygghet i den oroliga tid vi lever i nu? Fylla oss med sin ljuvliga frid och härlighet. Så länge vi är kvar härnere kommer vi inte undan kampen? Gud har aldrig lovat oss att vi inte skall ha frestelser eller motgångar. Däremot har han lovat att vara med oss. Låt oss tro på detta och våga överlämna allt till honom som sitter på tronen och Lammet. Honom tillhör äran i evigheternas evigheter.

Kom hit över in i Kanaan landet utan brist och nöd Här finns allt i överflöd Kom hit över in i Kanaan och Guds frälsnings rika gåvor emottag. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Fortsätt kampen

 " Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana er att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga." ( Judas. 1: 3 ) Det gäller att fortsätta kampen för tron, tron på den uppståndne Jesus, hans budskap -  och att förmedla budskapet vidare till oss som lever idag. Kampen för den levande tron är under ständig attack. Världen med dess ideal vill ständigt föra församlingen längre och längre från dess kärna och ursprung, och fjärma den enkla Jesustron från folket. Religiösa traditioner - av vilket slag det än vara må - kan ändå inte ersätta det levande gudslivets innersta väsen. Mycket av vad som en gång fötts i elden, har under årens lopp mer och mer stagnerats  till fromma övningar och goda vanor, utan någon större genomslagskraft.  Det vimlar av olika läror, bibeltolkningar, teologiska utläggningar, mer eller mindre aktuella och trovärdiga. Tid