Fortsätt till huvudinnehåll

Fria från träta och begär

 Tänk vad lätt vi människor har att tala om hur andra människor borde vara, leva och agera. Några klasskillnader skiljer oss inte åt, utan i slott, såväl som koja förfasar man sig över sin nästa. Hur det är med självbilden kan man verkligen fråga sig; ibland finns ingenting alls av den varan verkar det som. Vi vet så ofta hur det borde vara, kunde vara, men som det ändå inte är - och glömmer att den enda vi verkligen kan förändra, det är mig själv - egenrättfärdighetsfariseén han är det inte lätt att få frälst! 

I den osäkra tid vi nu lever i, politiskt, under pandemins härjningar och en värld där vi ser våldet utbreda sig mer och mer, till vem skulle vi då vända oss till om inte till Gud. Vi talar ofta om bön men praktiserar den inte särskilt mycket. 

Dagens citat av EFS-predikanten Fredrik Wislöff talar för sig själv. De händelser som i dagarna ägt rum belyses "av historiens ljus." "Han skriver:

"Varen fria från trätgirighet och begär efter fåfänglig ära. Fast hellre må var och en i ödmjukhet akta den andre förmer än sig själv." (Fil.2:3)

Trätgirigheten är så ful, att nästan alla känner sig fria från den. Och ändå är det inte få som hyser den i sin barm. Det är det samma som kärlekslös oppositionslust, den ständiga lusten att säga emot.

Fåfänglig ära är det väl heller inte många som strävar efter. Man har nämligen svårt för att inse, att den ära man får genom äregirig strävan är fåfänglig. Man blir förytligad, blir lätt osann i sitt väsen genom att alltid försöka vara människor till behag.

Byt bort allt detta mot ett ödmjukt och kärleksfullt sinne. Kretsa inte så mycket omkring dig själv. Både oppositionslusten och äregirigheten har sin grund i ett stort jag och ett självupptaget sinne. Tänk mindre på dig själv - och om dig själv. Och akta andra högre. Så skall ditt liv bli rikare.

I mitt eget tycke vara ringast ibland syskonen; i det sinnet mig bevara, du min dyre själavän!"

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ny bok: De svarade JA på kallelsen

Min nya bok De svarade JA på kallelsen finns nu att förbeställa från Midnattsropet Förlag.  https://midnattsropet.se/produkt/de-svarade-ja-pa-kallelsen/  Från bokens baksida:  Följ med på en spännande tidsresa och möt 24 gudsmän och kvinnor som tjänade Gud på olika områden och platser under arton och nittonhundratalet.  Fattigdom, lidande och förföljelse hindrade inte dem att fullfölja sin kallelse. Denna bok vill förmedla hopp till efterföljare i vår nu så oroliga tid!

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Två viktiga ord !

      I mitt förra inlägg skrev jag något om den brustna förlåten. Ordet förlåt har två betydelser, dels det stora skynket i templet i Jerusalem, men ofta är det något annat vi tänker på då vi hör ordet förlåt. Betoningen är visserligen olika i det talade språket jämfört med det skrivna. Ändå är betydelsen av orden av stort evighetsvärde. Den brustna förlåten och försoningens betydelse tog jag upp i mitt förra inlägg. Utan den skulle vi inte nå himlen. Den andra betydelsen av ordet förlåt har även det konsekvenser för evigheten. Att förlåta sin nästa. När jag var ung tänkte jag ibland att nu har vi kommit så långt i vår överlåtelse att det där med förlåtelse det är inte så viktigt längre. Ack hur fel jag hade!  På samma sätt kunde jag tycka att bedja Fader Vår bönen mest var något religiöst, något som kyrkliga och "halvfromma" höll på med. Vi som tillhörde t.ex pingströrelsen eller var med i maranata behövde inte bedja den bönen eftersom vi var så "fria". Jag tror a