Fortsätt till huvudinnehåll

En man sänd av Gud

 C G Hjelm, folktalare, humorist och profet - så kunde han själv annonsera sina möten - höll en gång en predikan i midsommartid. Ett utdrag ur den lyder, som följer: 

"Det är en gammal sed hos oss att vid den här högtiden talar om Johannes Döparen. Det är ett ord om honom som Johannes, aposteln, evangelisten och profeten säger; "En man uppträdde, sänd av Gud, hans namn var Johannes." Det ordet ville jag begagna som ett litet språngbräde för vad jag har att säga här ikväll. Vi skall lära oss och uppskatta de möjligheter vi har och förstå den tid i vilken vi lever och framför allt förstå och uppskatta den stund, det ögonblick vilket vi just nu befinner oss i. 

Om vi skulle jämföra den tid i vilken vi lever med den tid i vilken våra baptistiska förfäder levde för hundra år sen´ så kan vi karaktärisera dessa två skeenden på det sättet att för hundra år sedan, då hade våra trosförfäder kolossala svårigheter av vilka de försökte skapa möjligheter. Det var ett år då samtliga baptistpredikanter i Dalarna satt i fängelse. Det var en viss period på 1880-talet då en predikant som satt inne skrev till den lilla församlingen som han var föreståndare för, "medan jag sitter inne och ni är ute skall ni arbeta för Jesus, vinn själar till dess jag kommer ut så skall jag hjälpa er till dess ni åker in, och så kommer ni ut och då skall vi arbeta tillsammans till dess vi åker in allesammans och så sitter vi inne till dess vi kommer ut allesammans." På dessa fem år döptes 20000 personer.

De kunde konsten att av svårigheter skapa möjligheter. Vi befinner oss i en helt annan situation. Vår svårighet består i att skapa verkligheter av våra kolossala möjligheter. De som började detta verk i all ringhet, de skapade möjligheter av svårigheter. Nu har dessa möjligheter växt ut och vi må se till att de kan bliva verkligheter, - nu är frälsningens dag, nu kan vi göra någonting. Det enda ögonblick vi har det är nuet. Vilket underbart nu. Vi kan alla skapa någonting av det ögonblick som är nuet.

Det här ordet; En man uppträdde, sänd av Gud, hans namn var Johannes, säger oss korta men kolossalt  innehållsrika ord, en man. Vår tid behöver män. Och går det inte att få många så är han tacksam för en. En man. Man ska då man umgås med Gud och skall uträtta goda gärningar inte vara rädd för att bli ensam. Om vi skall vänta på det att vi skall få alla med oss, då kommer vi aldrig iväg, men är det så att vi ger oss iväg, även om vi måste gå ensamma så har vi givit hela världen ett exempel på hur man skall handla.

Låt oss därför stå för Gud även om vi skall stå ensamma. Låt mig också säga att Gud sänder sådana människor som lämnar sig åt Gud. Vi har många uttryck; frälst, född på nytt och förnyad och allt vad än det heter och nyligen träffade jag en broder som var nyförnyad.

När jag blev frälst, 31 december 1916 kl 4 på eftermiddagen i Betels metodistkyrka i Norrköping, då sade djävulen dagen efteråt till mig, - Blev du riktigt frälst igår? Ja, det blev jag!"

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Annorlunda

 En dikt av Nils Bolander När man ska till och dö blir allting annorlunda. En droppe ångest i leendet som en södergök i ett sommarlandskap. De lätta orden bli så tunga och tystnaden så besjälad, så full av ekon och outtalade önskningar. Huvudsak blir bisak, och man får ett ögonmärke bortom alla nära och kära: hemlandet. När man ska till att dö, kommer resfebern över en som en nordisk skymning och en iver att få trycka händer till tack och förlåt före avfärden. Luften ropar av avsked som vildsvalornas bevingade plog mot söder i glasklar oktober med en lockelse bortom allt förnuft.  När man ska till att dö blir allting annorlunda.