Bröllopsdag

 "Saliga är de som är bjudna till Lammets bröllopsmåltid" (Upp.19: 9)

Idag har jag bröllopsdag. För nitton år sedan sammanvigdes jag med min kära hustru en vacker sommarlördag på landsbygden i Roslagen. En glädjens dag för oss och de närvarande släktingar och vänner verkade att trivas. Bröllop är ofta förknippat med förväntan, glädje och gemyt, att en gemensam framtid skall byggas.

Det himmelska bröllopet skiljer sig dock från de jordiska sammankomsterna, i synnerhet då det är frågan om brudemystiken. Vem är hon, bruden, den gåtfulla? Vem brudgummen är står klart. Jag har mig veterligen aldrig hört någon annan tolkning än att det handlar om Jesus Kristus. Förslagen om vem bruden kunde tänkas vara är fler. Den vanligaste tolkningen är att det är församlingen - vilket och är troligt -, Israel eller de som följer Lammet dit de går. En fjärde kandidat är numera helt avpoletterad för detta ämbete, Åsa Waldau, det är väl ingen längre någon som på fullaste allvar tror att hon av alla människor skulle vara "den utvalda".

En tolkning som också framställts av en man som levde nära Herren är att Israel är Faderns brud och församlingen Sonens, men några direkta kopplingar till ett dubbelbröllop finner jag inte i övrigt. Det verkar mer som om Fadern gör i ordning ett bröllop åt sin son. Den främsta frågan är inte om vi är brud eller bröllopsgäst i de himmelska gemaken, det viktigaste är att vi får vara med. Bordsplaceringen får Herren sköta om och visst är du väl ändå något nyfiken på vem som du får sitta jämte? 

På bröllop jag bjudits av urtidens Gud i himmelens sköna palats. I dräkt, o så vit med blodtvagen svit Jag skyndar att taga min plats

Håll gyllene porten på glänt Att den som du älskat och känt Må lyckligt nå fram, o dyra Guds Lamm Håll gyllene porten på glänt.