Fortsätt till huvudinnehåll

Upp till kamp emot synden

 "Kommen till mig, ni alla som är betungade så skall jag ge er ro" (Matt.11:28)

Första maj, arbetarrörelsens helgdag. Bland de många andra förändringar vi under det senaste året varit med om är även denna, inga förstamajtåg ockuperar stadens gator med texter som: Frihet, jämlikhet och broderskap! Även den en gång så mäktiga arbetarrörelsen får böja sig inför folkmyndigheternas rekommendationer. 

Det är ju allom bekant att de tre stora folkrörelserna som förändrade vårt land gick hand i hand, väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen, även om den sistnämndas efterföljare av idag så gärna vill taga åt sig hela äran då det blir tal om vårt kära lands förvandling från u-land till i-land som länge gick under benämningen, ett folkhem. 

Personligen tror jag också att det var Herren själv som välsignade vårt land med sin nåd, då byar förvandlades av evangelium, människor av den kalibern som de 24 eldsvittnena i "De svarade Ja på kallelsen" vilka verkade ihärdigt för Gud på den plats där de befann sig och genom sin kallelse på vitt skilda områden var levande Kristusbrev, åtskilliga missionärer sändes ut till fjärran länder varav vissa blev martyrer för sin tro, det som predikats i folkkyrkorna bar frukt men även Sveriges relation jämtemot Israel och det judiska folket med hjältar såsom Raoul Wallenberg och Folke Bernadotte har medfört välsignelse för kommande släkten. Nog om det historiska nu.

Upp till kamp emot synden, finns det några idag som vågar följa denne Jesus fullt ut? Han som säger: Kommen till mig alla ni som arbeten och är betungade, så skall jag ge er ro! Dörren står alltjämt öppen för gemenskap med honom. Ingen är för ringa, för simpel eller förbrukad för att han inte kan använda dig i sitt rike. 

För många år sedan var jag på ett första-maj möte, ett enkelt väckelsemöte i Bromma. I slutet av mötet stiger en udda, enkel broder upp och sjunger sin version av kampsången, "Internationalen". Efter avslutad sång var många överraskade. Att denne man som vi så sett många år, komma och gå, möte efter möte, utan att vi lärt känna honom närmare, att just han skulle ha skrivit en sådan sång och sjunga  den, var allt annat än vi hade förväntat oss. Men så är ju också Gud överraskningarnas Gud. Jag låter er ta del av texten och tror att vi kan vara överens om att detta är den kristna varianten av kampsången Internationalen.

1. Från höjden Frälsaren vi vänta Och livets furste står oss bi. Ja Han har kommit att oss frälsa Beständig skall vår vår lycka bli. Länge nog som myndlingar  vi böjt oss, Sekterister man kallat oss. Med färdig dogmatism vi nöjt oss, Nu kasta vi från oket loss!

Kör: Upp till kamp emot synden Sista striden är här. Ty Jesus Kristus till alla frälsning bär.

2. I sin förgudning ärekära Prelater, världskyrkor har haft För bruk att egenmäktigt tära på Mästar´ns egnas andekraft. Vad han skapat under nöd och vaka Av fördumningen skövlat är. När nu han kräver det tillbaka Sin egen rätt han blott begär.

3. Guds folk i städer och på landet En gång skall jorden bliva vår. När fast vi knyta syskonbandet Då ondskans makt ej råda får. Rovdjur uppå mångas blod sig mätta, Men när vi nu till vårt försvar En dag en gräns för detta sätta Skall solen lysa mera klar.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Annorlunda

 En dikt av Nils Bolander När man ska till och dö blir allting annorlunda. En droppe ångest i leendet som en södergök i ett sommarlandskap. De lätta orden bli så tunga och tystnaden så besjälad, så full av ekon och outtalade önskningar. Huvudsak blir bisak, och man får ett ögonmärke bortom alla nära och kära: hemlandet. När man ska till att dö, kommer resfebern över en som en nordisk skymning och en iver att få trycka händer till tack och förlåt före avfärden. Luften ropar av avsked som vildsvalornas bevingade plog mot söder i glasklar oktober med en lockelse bortom allt förnuft.  När man ska till att dö blir allting annorlunda.