Tacksamhet

 "Varen i er handel och vandel fria ifrån penningbegär; låt er nöja med vad ni har. Ty han har själv sagt: "Jag skall inte lämna dig eller övergiva dig." Alltså kan vi dristigt säga: "Herren är min hjälpare, jag skall icke frukta; vad kan människor göra mig?´" (Hebr.13:5-6)

Tänk hur annorlunda vår värld skulle se ut om vi kunde efterfölja ovannämnda rader. Vi skulle leva i en närmast paradisisk tillvaro tillsammans. Fria från penningbegär och nöjda över vår lott i livet med full förtröstan på att vår himmelske Fader sköter allt, han låter allt ske till det bästa. 

Du har säkert mött någon verkligt tacksam människa som utstrålar tacksamhet. Hur glada och befriade känner vi oss inte då vi möter den som verkligen är förnöjd, som inte har en massa fordringar på livet, varandra och tillvaron. Vad lycklig och harmonisk han/hon ändå verkar att vara. Eller känner du dig likgiltig inför denna framställning eller rentav avundsjuk på din nästas välmående? Har livet inte varit barmhärtigt emot mig, så är det inte alltid lätt att se hur andra får vara lyckliga, fridsamma och ha funnit sin plats i livet.

Detta vet Herren om. Att försöka begripa alla orättvisor är lönlöst. Ändå lovar han att aldrig överge dig, hur mörkt, tufft eller svårt livet än är. Ibland känns han så avlägsen och tyst och vi får inga tydliga svar på våra frågor och böner. 

"Ja, gudsfruktan i förening med förnöjsamhet är verkligen en stor vinning" (1Tim.6:6) Låt oss vara nöjda med den lott vi fått. Vi klagar och knotar så ofta över både det ena eller det andra, är det inte sjukdom så räcker pengarna inte till, vi är missnöjda över jobbet, regeringen, vädret, ja, listan kan göras lång. Tänk om vi kunde vara mer tacksamma istället. Tacka för allt det goda som ändå omger oss och för att Herren ändå finns osynlig vid vår sida. 

Fria ifrån penningbegär och förnöjsamma. Vilken utmaning. Men också, vilken lycka! Att kunna se sin nästa ha det bra i livet och glädjas över att han har ett större hus, ett mer välavlönat arbete, en flottare bil, en friskare kropp eller fler vänner än vad jag själv har. Sådant är välbehagligt inför Gud!

När du går i bön inför Gud, tänk om du skulle tacka honom för dina medmänniskor, medvandrare och att Gud välsignat dem. Då är det mycket möjligt att även du och jag skulle fyllas av en större frid och glädje redan här i tiden. Knotande människor finns det redan tillräckligt av. De tacksamma är inte alltid lika många. Vill du bli en av dem?