Fortsätt till huvudinnehåll

Låt trädet stå kvar detta år

 "Vart och ett träd kännes igen på sin frukt." (Luk.6:44)

I slutet av Bergspredikan talar vår Frälsare om att bära frukt. Vi har väl alla hört någon form av utläggning kring dessa ord, om att bära frukt som består. Om inte förr, så när människan ställs inför livets slutskede och ser tillbaka på sitt liv och livsverk, då framställs frågan; vad blev det av mitt liv? Vad kommer jag att efterlämna till de efterlevande? Ser vi någon tydlig frukt av ditt liv eller konstaterar vi; - Stilla levde du ditt liv, stilla gick du in i evig frid. Visst känner vi igen oss mer eller mindre. Vad blev frukten av allt arbete vi utfört? 

Att höra och göra, så lätt men samtidigt så svårt. Att sätta sig i rörelse och inte slå sig till ro med orden; Min Herre kommer inte så snart. Ibland analyserar vi resultatet av verksamheten. Vad blev det av alltsammans? Ser vi några synliga resultat? Eller ser vi mest tillbakagång och stiltje? Ser vi någon synlig frukt i våra egna liv? Gör andra det också? Frågorna är många och uppdragsgivaren själv Jesus Kristus väntar på den dag då han skall återvända hit igen. 

Ibland frestas vi att tänka, varför skall vi hålla på år efter år utan att se större resultat än vad vi gör? Är det lönt att hålla fast vid Kristus? Varför händer det inte mer än vad det gör? Men så plötsligt står han vid stranden och frågar: "Mina barn, har ni något att äta? Min mat är att göra dens vilja som har sänt mig" Fast vi människor ger upp ibland så gör inte Gud det. Han väntar tålmodigt och trofast. Hur mörkt det än ser ut för oss människor så uppsöker han oss med sitt ljus och sin värme. Och bjuder oss; Välkommen, stig in här är rum! Än är bröllopssalen inte full. Träd in i min lustgård! 

Låt mig citera en sång av några norrländska bröder från Lycksele. De sjunger:

1. Trädgården doftande skön I klasar hänger frukten så grön. Men ett träd stod tomt, ingen frukt man där såg och då hör man en stämma så hård: "Hugg bort det, hugg bort det så fruktlöst det är, suger ut jorden ej frukt man där ser," men då hör man en stämma så mild. "Låt trädet stå kvar detta år, ja, låt det stå kvar detta år Så jag kan vårda och ansa det än, det kanske bär frukt nästa år."

2. Detta en liknelse är Från bibelns blad vår Mästare lär. Att ej döma ut, att ej vara så hård När vår nästa är hjälplös och svag. O, Herre, jag ber dig; o hjälp oss idag, stödja och hjälpa just den som är svag Och jag ber som du lärt oss en gång. "Låt trädet stå kvar nästa år, ja, låt det stå kvar nästa år så jag kan vårda och ansa det än, det kanske bär frukt nästa år."

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Fortsätt kampen

 " Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana er att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga." ( Judas. 1: 3 ) Det gäller att fortsätta kampen för tron, tron på den uppståndne Jesus, hans budskap -  och att förmedla budskapet vidare till oss som lever idag. Kampen för den levande tron är under ständig attack. Världen med dess ideal vill ständigt föra församlingen längre och längre från dess kärna och ursprung, och fjärma den enkla Jesustron från folket. Religiösa traditioner - av vilket slag det än vara må - kan ändå inte ersätta det levande gudslivets innersta väsen. Mycket av vad som en gång fötts i elden, har under årens lopp mer och mer stagnerats  till fromma övningar och goda vanor, utan någon större genomslagskraft.  Det vimlar av olika läror, bibeltolkningar, teologiska utläggningar, mer eller mindre aktuella och trovärdiga. Tid