Fortsätt till huvudinnehåll

Förlorare eller vinnare?

 "Och vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men ändå förlorar sin själ?" (Mark.8:36)

Ett allvarsord, uttalat av Mästaren själv. 

Vinna eller förlora? De flesta människor verkar vara tävlingsmänniskor. Man vill tävla inom livets skilda områden, visa sig duktig, känna sig behövd och finna sin plats i tillvaron. Vinna ära, anseende, status, pengar och makt.

Världsmänniskan som inte tror på Gud, evigheten och himlen, har säkert svårt att förstå ovannämnda uttalande. Hans/hennes mål består i helt andra ting och uppfattningar. Livet handlar ofta om att bli något, gärna något stort, förverkliga sig själv, tjäna mycket pengar, shoppa, arbeta och hålla igång livets ekorrhjul med hög svansföring jämtemot sin nästa. Att skuldberget ökar blundar man lätt för. Nu vill jag på inget sätt anklaga någon. Om man inte tror på någon evighet och en fortsättning bortom död och grav så är det väl inte onaturligt att leva på ett dylikt sätt, att tjäna denna tidsålders Gud, Mammon. 

Dessvärre möter jag ibland dem som menar sig vara Jesu lärjungar, men med ovannämnda meritförteckning, tron blir mest en söndagstro som, i bästa fall plockas fram en gång i veckan. De talar gärna om att de vill ge mer tid åt det andliga, gudsrelationen, men livets omsorger kväver dem och stjäl nästan all tid. Livet skall fyllas med så många aktiviteter som möjligt, utbuden är enorma, ja, det är helt enkelt så mycket man vill hinna med.

Så slår en pandemi till och hela världen lamslås. Nu är det inte längre möjligt att leva på samma sätt som tidigare. Vi lever nu i en både spännande och skrämmande tid. Det är oroligt i världen, läget nere i Israel förvärras, men för Guds folk strålar hoppet om Jesu återkomst. Många siar om framtiden och förutspår att det skall bli på det ena eller andra sättet. Den stora frågan kvarstår dock; Hur har du det i din relation till alltings skapare, är du ett Guds barn? Säg, vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen, men ändå förlorar evigheten tillsammans med Gud. Än är nådadörren öppen, än finns rum i bröllopssalen och jag tror av hela mitt hjärta, att det bästa, det ligger framför.

Jesus gav mig liver, jag skall aldrig dö, livet det är evigt, jag skall aldrig dö, Som ett träd planterat invid vatten. Jag skall aldrig dö.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Fortsätt kampen

 " Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana er att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga." ( Judas. 1: 3 ) Det gäller att fortsätta kampen för tron, tron på den uppståndne Jesus, hans budskap -  och att förmedla budskapet vidare till oss som lever idag. Kampen för den levande tron är under ständig attack. Världen med dess ideal vill ständigt föra församlingen längre och längre från dess kärna och ursprung, och fjärma den enkla Jesustron från folket. Religiösa traditioner - av vilket slag det än vara må - kan ändå inte ersätta det levande gudslivets innersta väsen. Mycket av vad som en gång fötts i elden, har under årens lopp mer och mer stagnerats  till fromma övningar och goda vanor, utan någon större genomslagskraft.  Det vimlar av olika läror, bibeltolkningar, teologiska utläggningar, mer eller mindre aktuella och trovärdiga. Tid