Fortsätt till huvudinnehåll

Den barmhärtige samaritens åsna

Eva Spångberg från Hjälmseryd i Småland var inte endast träsnidare och målare, hon var evangelist också. Hon talade gripande om den barmhärtiga samariten under en TV-sänd; Helgmålsringning:

"En av Nya Testamentets mest kända berättelser är liknelsen om den barmhärtige samariten. Många tänker nog, ja, den känner vi väl, det var ju han som stannade och hjälpte en slagen medmänniska. Han var ju inte som de andra som gick förbi, honom känner vi. Ja, det är frågan om det, om man känner den barmhärtige samariten, för om man läser liknelsen uppmärksamt förstår man att det är Jesus själv. Och när han berättar liknelsen för den självsäkre mannen som frågade vem som var hans nästa, så är det säkert så att Jesus vill att han skulle känna igen sig i den där slagne mannen, för det kan väl vi alla göra. Visst har vi fått sår, kanske förödande sår ifrån barndomen, ungdomen, då människor sagt: Du är värdelös! Och så ligger man blödande där vid livets allfartsväg och flugorna surrar i såren; värdelös, värdelös, värdelös.

Men så kommer han, den barmhärtige samariten och gjuter olja och vin i såren och förbinder dem och för oss genom tron till sin egen gemenskap, där han betalat för oss två silverpenningar; den ene är syndernas förlåtelse och den andre är evigt liv. Och när Jesus berättar den här liknelsen, så säger han; Gå du och gör på samma sätt. Jamen, det är för stort, det kan inte jag. Ja, men kan man inte det så kan man i alla fall vara den barmhärtige samaritens åsna och det är många kristna som har fungerat som åsnor och fått föra människor till Jesus och det är stort nog det.

Men nog tror jag vi allihopa kan känna igen oss i de där två som gick förbi. Ja, vi går ju inte förbi om det är en trafikolycka ute vid vägen, men det kan vara någon som kommer och börjar prata med oss som har andliga sår och som pratar och pratar och så, lite grann i smyg, tittar vi på klockan och så säger vi, du får ursäkta, men jag måste till banken och den stänger klockan två. Och så går vi förbi.

Men när nu Jesus berättar den här liknelsen för den självgode mannen så frågar han: Vem var den mannens nästa? Han behöver väl tänka en stund och så säger han: Den som visade honom barmhärtighet. Det är då som Jesus säger till honom och till oss alla: Gå du och gör på samma sätt!"

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ny bok: De svarade JA på kallelsen

Min nya bok De svarade JA på kallelsen finns nu att förbeställa från Midnattsropet Förlag.  https://midnattsropet.se/produkt/de-svarade-ja-pa-kallelsen/  Från bokens baksida:  Följ med på en spännande tidsresa och möt 24 gudsmän och kvinnor som tjänade Gud på olika områden och platser under arton och nittonhundratalet.  Fattigdom, lidande och förföljelse hindrade inte dem att fullfölja sin kallelse. Denna bok vill förmedla hopp till efterföljare i vår nu så oroliga tid!

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Två viktiga ord !

      I mitt förra inlägg skrev jag något om den brustna förlåten. Ordet förlåt har två betydelser, dels det stora skynket i templet i Jerusalem, men ofta är det något annat vi tänker på då vi hör ordet förlåt. Betoningen är visserligen olika i det talade språket jämfört med det skrivna. Ändå är betydelsen av orden av stort evighetsvärde. Den brustna förlåten och försoningens betydelse tog jag upp i mitt förra inlägg. Utan den skulle vi inte nå himlen. Den andra betydelsen av ordet förlåt har även det konsekvenser för evigheten. Att förlåta sin nästa. När jag var ung tänkte jag ibland att nu har vi kommit så långt i vår överlåtelse att det där med förlåtelse det är inte så viktigt längre. Ack hur fel jag hade!  På samma sätt kunde jag tycka att bedja Fader Vår bönen mest var något religiöst, något som kyrkliga och "halvfromma" höll på med. Vi som tillhörde t.ex pingströrelsen eller var med i maranata behövde inte bedja den bönen eftersom vi var så "fria". Jag tror a