De största prövningar en kristen möter, är dem han fruktar men ej råkar i

 Än en gång har Herren varit mig nådig. Under förmiddagen upplevde jag hans trofasta närvaro i de böcker jag då kom i kontakt med. Flertalet av dem biografier om människor som med sin blotta närvaro utstrålade Kristus. Jag tackar Gud för var och en av dem. Vågar vi tro på ett återseende i de levandes land?

En sång av Emil Gustafson får utgöra grundstommen av dagens betraktelse, en sång som dessvärre verkar vara bortglömd. Vi finner den i sångboken Förbundstoner.

1. Säg, käre vän, vi sitter du och klagar, När dina framtidsplaner gå i kvav? Bak molnet står "den Gamle utav dagar", som för dig genom svårighetens hav. Hans planer kunna aldrig lyckas illa, Men han vill lära barnet vara stilla.

2. Han skall din gråt i jubelsång förvandla, Och rådlös är han aldrig någonsin. Men äro vi ur stånd att kunna handla, Då är det Herrens tid att gripa in, Vi måste lära, fastän därtill sena, Att sjunga: "Frälsningen är din allena."

3. Den måste leva utav dagens manna, Som uti barnatro skall växa till. Den som vill gå framåt, han måste stanna, Varhelst Gud bjuder och närhelst han vill. Men under livets allra högsta smärta Jag fann mig alltid närmast Jesu hjärta.

4. Evad som händer, allt så väl han sköter, Och glädje utav sorgen skörda vi. De största prövningar, en kristen möter, Är dem han fruktar men ej råkar i. För evig tid all otro vike fjärran! - Av vilken orsak tvivlar du på Herren?

Visst är det så många gånger, att det vad vi mest fruktar för i livet, det kommer aldrig att ske. Glöm ej att han som vårdar markens liljor, han glömmer inte dig. Hur mörkt det än ser ut för stunden, så går han med dig hela vägen hem.