Brudens hemlängtan

 Förr sjöng vi ofta hemlandssånger, sånger som handlade om himlen, det saliga hoppet och Jesu tillkommelse. I takt med att välfärdssamhället ökade, minskade längtan till "de eviga boningarna i landet ovan där." Istället har vi börjat sjunga lovsång, körer, riktade direkt till Gud. Det ena behöver inte utesluta det andra. Vi kan längta till himlen trots att vi har det bra härnere och lova Gud genom hemlandssångens toner. De gamla sångerna har ofta tyngd och substans i sig och verkar till vederkvickelse hos pilgrimen på stadd mot det nya Jerusalem.

Vem som skrivit sången är delvis oklart då endast initialerna vittnar om författaren. Dock har den helige Ande varit med och inspirerat. Bruden som längtar efter sin brudgum.

1. Lätt över floden faller månens silversken Tyst över jorden natten härskar ren. Bruden vill ej sluta sitter kvar på enslig strand. Knäpper på sin luta, väntar dagens rand. Tonerna klaga, nattens eko svarar dem. Jesus min Jesus hämta bruden hem!

2. O, hur mitt hjärta älskar vännen vit och röd. I fröjd och smärta, i liv och död. Vill jag trogen vara men jag fruktar frestarns hot. Mången hemlig snara lägges för min fot. Tonerna klaga, nattens eko svara dem. Jesus, min Jesus hämta bruden hem!

3. Sakta går timman under sorgsna toners svall, Nattliga dimman faller tung och kall. Kom och viska sakta till din brud att du är när Hennes tårar akta dyre Jesus kär. Tonerna klaga, nattens eko svarar dem. Jesus, min Jesus hämta bruden hem!

4. Ej vill du låta henne gå i skuggors land Längre och gråta tärd av längtans brand. Se, hon ofta höjer tårfull blick mot himmelen. Frågande: vi dröjer Jesus brudgummen. Tonerna fråga, himlens änglar svara dem. Jesus snart kommer hämtar bruden hem.

5. Ännu i kvällen höres flodens dova brus, Ännu bland fjällen dröjer månens ljus. Men på öde stranden ingen brud nu mera satt. Ovan stjärneranden sjunger hon så glatt. Tonerna klaga, nattens eko svarar dem. Jesus har kommit hämtat bruden hem.