Fortsätt till huvudinnehåll

Amen, kom Herre Jesus!

 Boken Himlauret av Fredrik Franson väckte uppmärksamhet redan då den utgavs. Eldsvittnet Franson levde i tron på att uppryckelsen kunde ske när som helst. Det berättas att han kunde säga då han skådade ut genom fönstret strax innan han skulle lägga sig för natten, Om du kommer nu, Herre, så vet du var jag finns. En av de sista kapitlen i boken har överskriften; "Amen, kom Herre Jesus!" och jag citerar ur denna:

" Min livliga övertygelse är, att Jesus icke kommer, förrän han blir ordentligt inbjuden att komma; förrän de troende lär sig att av hela hjärtat bedja bibelns sista bön: "Kom, Herre Jesus!" De flesta troende bedja ej denna bön annat än med läpparna. I själva verket tro det ej, att det är bäst, att han kommer, och hur skall de då kunna inbjuda honom! Somliga känna sig själva inte riktigt redo och säga därför: "Herre, dröj!" Andra tänka på de många sovande Guds barn och säga: "Dröj, tills de uppvaknat!" Och detta ehuru de kanske hellre borde säga: "Skynda, kom, innan de somna in, innan de dö allesammans!"

Några säga i sitt oförstånd: "Dröj, Jesus, så att så många som möjligt måtte frälsas!" Många bedja: "Dröj, till dess åtminstone våra och alla de troendes släktingar först blivit frälsta!" Och så glömma de, att om deras släktingar bliva frälsta, så ha dessa i sin tur andra släktingar, för vilka de bedja samma bön, och om dessa bli frälsta, hava de åter i sin tur andra osv.

På detta sätt kunde ju Jesus inte komma, förrän hela världen blev frälst, och dock säger Herren, att det skall vara blott en "liten hjord". Hade Herren kommit för tusen år sedan, hade de, som då upptagits, haft ofrälsta släktingar kvar, och detsamma blir händelsen, om han dröjde ännu i tusen år. Vi må sålunda vänja oss vid den tanken, att många av dem som upplyftas, skall få oomvända släktingar kvarlämnade. Vi skall ej giva upp våra släktingar utan bedja och arbeta för deras frälsning, men vi skall ej vara så fästade vid dem, att vi bestämt säga: Dröj Jesus, till dess de blivit frälsta.

Det var ett ögonblick, då änglarna sade till Lot: "Rädda dina släktingar", men det kom längre fram ett ögonblick, då samma änglar sade: "Rädda ditt eget liv och lämna dina släktingar." Många ofrälsta hava allaredan blivit nödgade, och det har gått i uppfyllelse på dem: "De ogudaktiga skall förbliva ogudaktiga", (Dan.12: 10) och "den orättfärdige fortfar att göra orätt" osv. (Upp22: 11)

Gud syns ge upp den ogudaktige kort före Herrens tillkommelse. Och de sista möten, som komma att hållas, bliva icke väckelsemöten utan helgelsemöten. "De heliga fortfare att helga sig" Se, jag kommer snart. Att lämna våra släktingar kvar, syns oss vara en alltför smärtsam tanke. 

Ack, att Herren Jesus fick väcka upp de troende över hela jorden till att göra upprop om en allmän bönevecka för att uteslutande eller huvudsakligast bedja bibelns sista bön. Månne han skulle kunna motstå sin brudeskaras förenade bönerop!

Att ett påskyndande av Herrens tillkommelse är oss möjligt, framgår av 2 Petr,2;12. Detta står inte i strid med talet om, att dagen och stunden är bestämd, nämligen i  Guds allvetenhet, är klart därav, att Herren Gud, när han av evighet bestämde dag och timme, just tog hänsyn till sin församlings större och mindre villighet till att verka hans verk och till att inbjuda honom att komma igen, och bestämde tiden för sin ankomst just på grund därav. Det är sålunda vi, som fördröja hans tillkommelse och ej han, vi, som kan påskynda genom att verka och nu till sist  genom att ropa:" Kom, Herre Jesus!"


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Fortsätt kampen

 " Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana er att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga." ( Judas. 1: 3 ) Det gäller att fortsätta kampen för tron, tron på den uppståndne Jesus, hans budskap -  och att förmedla budskapet vidare till oss som lever idag. Kampen för den levande tron är under ständig attack. Världen med dess ideal vill ständigt föra församlingen längre och längre från dess kärna och ursprung, och fjärma den enkla Jesustron från folket. Religiösa traditioner - av vilket slag det än vara må - kan ändå inte ersätta det levande gudslivets innersta väsen. Mycket av vad som en gång fötts i elden, har under årens lopp mer och mer stagnerats  till fromma övningar och goda vanor, utan någon större genomslagskraft.  Det vimlar av olika läror, bibeltolkningar, teologiska utläggningar, mer eller mindre aktuella och trovärdiga. Tid