Fortsätt till huvudinnehåll

Nåd som föder lovsång

 Bibelläraren Erik Bernspång står nu i tur att träda in bland övriga hemförlovade pilgrimer. Hans bibelförklaringar har varit till upplysning, vägledning och tröst för många medvandrare. Jag saxar något från hans bok med den utmanande titeln; - Att bedja såsom JESUS bad

" Vårt andliga liv blir fattigt om vi bara tackar Gud för hans gåvor och aldrig prisar honom för vad han själv är. Men det kommer tillfällen då nåden uppenbaras så rikt att vi inte kan annat än höja lovsång.

"Då stod han strax upp i deras åsyn och tog sängen, som han hade legat på, och gick hem, prisande Gud. Och de greps alla av bestörtning och prisade Gud; och de sa, fulla av häpnad: Vi hava idag sett förunderliga ting." (Luk.5:25-26)

En lam man blev botad. Jesus mötte honom i obeskrivlig kärlek och fördrev hans depression och modlöshet genom att ge honom ny förtröstan. Han såg också till hans andliga behov och försäkrade honom syndernas förlåtelse. Och så botade han honom. Hela situationen var fylld av gudomlig kärlek och gudomlig makt och upplevelsen var så överväldigande att det gick inte att låta bli att prisa Gud. Den lame bar själv den säng han hade burits på, och han höjde högljudd, spontan och äkta lovsång. Många av dem som såg undret och kände den himmelska atmosfären kring Jesus kunde inte avhålla sig från att stämma in i lovprisningen. 

Vi har rätt att vara tacksamma för de tillfällen då nåden uppenbaras så mäktigt och Guds handlande med oss blir så rikt att vi inte kan annat än brista ut i jubel och lovsång.


Ett böneliv som Jesus inte uppskattar

Det är skillnad på bön och bön.

"Och de sade till honom: Johannes lärjungar fasta ofta och hålla böner, sammalunda ock fariséernas; men dina lärjungar äta och dricka. Jesus svarade dem: Inte kan ni väl åligga bröllopsgästerna att fasta, medan brudgummen ännu är hos dem? Men en annan tid skall komma, och då, när brudgummen tages ifrån dem, då, på den tiden, skall de fasta." (Luk.5:33-35)

I väckelsen kring Johannes hade tydligen bönelivet förnyats - såsom det sker i varje äkta och sann väckelse. Men Johanneslärjungarna följde i stort sett fariséernas mönster. Man "höll böner". På bestämda tider och enligt viss ordning förrättades bönen. Och det är inte fel med ordning och bestämda tider, men detta böneliv hade en tendens att bli tomma former och betungande religiösa bruk i stället för att vara en kraft som bar. När Jesu lärjungar - eller rättare sagt Jesus själv - kritiserades för att de inte följde samma mönster i sitt böneliv besvarade Jesus argumenten. Han visste att tider skulle komma, då lärjungarna genom fasta och bönekamp skulle arbeta sig genom svåra motgångar och hårda påfrestningar. Men nu upplevde de bönens glädje tillsammans med sin Mästare.

Se till att ditt böneumgänge med Gud inte förlorar sitt liv och sin spontanitet och sjunker ned till att bli formell och tröttande religionsutövning.

Var beredd på att hårda tider kan komma i ditt liv då fasta och bönekamp är enda vägen som för igenom.

Men skulle du ha en ljus och rik tid med din Mästare nu må du njuta den med glädje. Ha inte dåligt samvete för att du har vila och fröjd i bönen."

Han vederkvicker min själ när jag beder. Han är min herde och han vårdar mig väl. Genom dödsskuggans dal han mig leder, han vederkvicker min själ.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Fortsätt kampen

 " Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana er att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga." ( Judas. 1: 3 ) Det gäller att fortsätta kampen för tron, tron på den uppståndne Jesus, hans budskap -  och att förmedla budskapet vidare till oss som lever idag. Kampen för den levande tron är under ständig attack. Världen med dess ideal vill ständigt föra församlingen längre och längre från dess kärna och ursprung, och fjärma den enkla Jesustron från folket. Religiösa traditioner - av vilket slag det än vara må - kan ändå inte ersätta det levande gudslivets innersta väsen. Mycket av vad som en gång fötts i elden, har under årens lopp mer och mer stagnerats  till fromma övningar och goda vanor, utan någon större genomslagskraft.  Det vimlar av olika läror, bibeltolkningar, teologiska utläggningar, mer eller mindre aktuella och trovärdiga. Tid